Jag är inte pedant, men…
Det är inte utan en viss förväntan jag ringer på hos Estrid Bengtsdotter på Kungsholmen i Stockholm. Hur ser det egentligen ut hemma hos kvinnan som skrivit en hel bok om ämnet städning?
Boken heter Städa! och tipsar om allt från hur man manglar örngott till hur man bäst knäskurar ett golv.
Estrid har ringt och skjutit på vårt möte en halvtimme eftersom hon fick en liten lucka i dagsprogrammet och passade på att sprinta ner till tvättstugan. Självklart, tänker jag. Hon lever som hon lär och tar varje ledig sekund i anspråk till städning.
Lite förvånad blir jag när jag stiger på i Estrids härligt ketchupröda hall. Inte så att det är ostädat. Men det står saker framme. Det är inte så där lördagsröjt och undanplockat som fem minuter innan middagsgästerna anländer. Och dessutom… jag vädrar lite i luften… det är definitivt inte såpa som… det luktar cigarettrök!
Estrid sätter på kaffet medan jag snokar runt i lägenheten. Hon har en skön heminredningsstil i vitt med syrliga färginslag, bland annat den limegulgröna soffan som jag sjunker ned i. Gör en diskret stickprovskontroll bakom kuddarna. Närå, inga spår av brödsmulor.
— Jag är inte pedant, erkänner Estrid när vi sitter vi köksbordet och dricker varsin caffe latte.
Hon tänder en cigg och bjuder av kexen. Inget hembakat, inga förkläden, ingenting som påminner om den gamla tidens hemmafru. Men så är ”Städa!” inte heller skriven med några pekpinnar, och varken boken eller Estrid har särskilt mycket av präktighet över sig.
Städa ska vara kul menar Estrid. Och har man kul saker i städskåpet underlättar det. Just nu finns det disktrasor i läckra nyanser på Designtorget och sopborstar med mångfärgad borst att köpa i inredningsbutiken House tipsar hon om.
Det är inte en slump att det är så. Just nu verkar allting trendigt handla om städning. Beckmanelevernas senaste utställning visade städprylar som ska underlätta arbetet eller helt enkelt göra städningen mer lustfylld och flärd-full. Inredningsbutikerna hänger på. Och så dimper Estrid och Lottas bok ned med sällsynt tajming.
Idén till boken kom under en blöt tjejmiddag där Estrid och Lotta Kühlhorn (bokens skickliga grafiska formgivare) sammanförde sina tjejkompisar. Under kvällens lopp framgick det att det inte alls var självklart för alla att det går att dra ut spisen och städa bakom, eller att badkarsfronten emellanåt måste häktas av så att man kommer åt att göra rent under…
Med på middagen var en tjej som jobbade på Bokförlaget DN. Hon pratade med sin chef, Abbe Bonnier, som tände direkt och ringde upp Estrid. Nu känns det helt overkligt att boken finns, säger Estrid och ser stolt ut.
Att det var hon och Lotta som skulle göra den tillsammans var självklart. De delar samma passion för kitschiga städprylar. Första gången Estrid var bjuden till Lotta på födelsedagskalas hade hon köpt en snygg hink och ett trevligt diskunderlägg i present.
— Lotta blev jätteglad…
Städintresset har Estrid ärvt av farmor Frida. Hon extraknäckte med att städa ”bättre hem”, men två gånger om året åkte hon upp till Estrids mamma och hjälpte henne med storstädningen. Av sin egen mamma lärde hon ingenting.
— Mina städvanor när jag flyttade hemifrån bestod i att dammsuga heltäckningsmattan i mitt rum en gång i månaden. I första lägenheten var det ungefär likadant. Men när hon flyttade in i andra lägenheten och hade råd att fixa till den precis som hon ville ha den, då vaknade städintresset. Med tre stora fönster genom vilka solen vräkte in på det vackra svart-vita golvet upptäckte Estrid hur vackert det var när det var rent och hur tråkigt det såg ut när det var smutsigt. För att inte tala om fönstren. Fortfarande är just fönsterputsning hennes favoritgren inom städningen. Hon putsar i och för sig inte fönster mer än två gånger om året och då gärna i anslutning till storstädning, men dessemellan torkar hon av dem med mirakeltrasor.
— Mirakeltrasor, hur skulle jag klara mig utan, säger hon och far upp från köksbordet och letar fram en vacker citrongul liten trasa inköpt i Frankrike.
80 procent av killar mellan 18 och 29 anser att de städar lika mycket som sin partner. 43 procent av deras flickvänner/fruar höll med. (Kvinnomaktutredningen, unga människor om städning/Temo).
Kvinnor verkar i allmänhet ha en lägre toleransnivå för hur rörigt hemmet får bli innan det är dags att ta fram skurtrasan. Om de dessutom tröttnar på att tjata på sina män om dammsugning och disk, blir det kvinnorna själva som får utföra det som brukar kallas markservicen där hemma.
I bokens slutkapitel ger Estrid några goda råd för att undvika att bli martyr hemma.
— Städmartyren är en trist typ. Jag har själv varit en sån så jag vet. Mitt experiment med att vägra byta soppåsar eller plocka ur diskmaskinen ledde ingen vart. Det var bara jag som led av röran. Vi borde förhandlat innan det gick så långt.
När hon väntade dottern Siri flyttade hon hem till Siris pappa. Då hade han bott i den lägenheten i åtta år utan att en enda gång ha skurat golvet. Jag gnuggade bort skiten med liten scotch brite. Idag hade jag antagligen bytt golv…
Siri är nu 11 år och bor växelvis hos mamma och pappa som är skilda.
— Jag avundas hennes förmåga att koppla av i röra, säger Estrid. Vi brukar säga att hon har en fobi mot att lägga saker någon annanstans än på golvet, skrattar hon. När kvällen är slut har hon spritt ut sig över vardagsrumsgolvet. När jag ber henne plocka upp säger hon glatt ”javisst” sen tar hon upp tre saker, resten ser hon inte. Men jag tror ändå hon har en viss känsla för när det är rent eller ej. När pappa är inne i en jobbperiod vill hon inte gärna ta hem kompisarna dit, säger Estrid och skrattar.
— Själv har jag svårt att koppla av när det är rörigt. Om jag sitter i telefonen och upptäcker en fläck på golvet…
Estrid utför en rolig pantomim som beskriver hur hon liksom hypnotiseras av fläcken och kanske har en aning svårt att koncentrera sig på samtalet. Men det finns stunder när även Estrid slappnar av och glömmer det här med städning.
— När jag är hos andra kan jag tycka att det är skönt och hemtrevligt om det är lite stökigt…
Estrids fem bästa tips:
• Mirakeltrasor. Gör rent utan att man behöver ha på rengöringsmedel.
• Ett fat ättika i rummet trollar bort röklukt på ett par minuter.
• Lägg en polish på golvet. Lite pilligt att göra, men man får en lättstädad yta som varar i månader.
• Bli inte hemmablind. Rensa och släng ut prylar du inte använder. Det ger ett mer lättstädat hem.
• Ladda mentalt. Då kan själva arbetet i sig bli en sorts meditation.