Det visar läsprojektet Listiga Räven vid Kvarnbyskolan i Rinkeby, en förort i norra Stockholm med cirka 15 000 invånare. Endast en procent av barnen har svenska som modersmål, här talas 100 språk.

I den klass där Listiga räven genomförts talar 24 elever tolv olika språk. Från sexårsverksamheten och fyra år framåt ”duschades” barnen i bra skönlitteratur. De fick läsa böcker, skriva om böcker och prata om böcker. De fick gå på teatern, se film och teckna. I slutet av år tre hade barnen redovisat cirka 400 böcker var. Berättelser på 250 sidor var inga problem. Alla känner idag till den onde riddar Kato, Ronjas vårskrik, Emils hyss och Pippis bravader. På så sätt blir även Sverige en del av barnens rötter.

Barnen ligger i dag i topp bland tredjeklassare i Stockholm i både svenska och matte. Det finns ingen mobbning eller skoltrötthet och inte heller någon dyslektiker i klassen. Även barnens modersmål har blivit mer nyanserat.

Listiga Räven är en metod från Nya Zeeland. Varje barn arbetar efter en egen plan och efter sin egen utveckling. Därmed vågar alla fråga och ta risker. Metoden passar lika bra för svenska barn, framhåller de som jobbar med den. Det viktiga är att lärarna själva har ett personligt förhållande till skönlitteratur, gillar böcker helt enkelt. För i samtalet om böcker är lärare och elev jämlikar. Man talar inte till utan med varandra. Och det viktigaste: Barn och vuxna har roligt tillsammans.

Fotnot: Läs mer i Listiga Räven, i serien En bok för alla.