Avtalsrörelsen för offentligt anställda handlar mycket om att vinna den allmänna opinionens stöd. Kommunals kampanj för äldreomsorgen ska skapa opinion för satsningar på personalen så att de äldre kan få det bättre.

I centrum för avtalsrörelsen kommer löneutrymmet att stå. Kommunal har i LO varit med och tagit fram en gemensam linje. För Kommunals del betyder den en pott motsvarande 700 kronor i månaden per heltid.

Procentuellt betyder LO:s krav att låglöneförbunden får mest, mätt i kronor blir det ganska lika. Frågan är om och i vilken mån det räcker till för att minska lönegapet till exempelvis sjuksköterskor och verkstadsarbetare. På konferenserna visar man på hur gapet har vuxit år för år.

Om alla ska garanteras reallöneökningar behövs troligen individgarantier som slukar hälften av de 700 kronorna. Krav på förbättrat pensionsavtal kan också kosta runt 60–70 kronor.

Avtalsavdelningen verkar prioritera höjda grundlöner framför höjd helg-OB.

Centralt vill Kommunal gå vidare med mer individuella löner. I attitydundersökningen som presenteras på konferenserna vill strax under 40 procent av medlemmarna göra det, lika många vill tvärtom ha mer kollektiva löner och resten som nu. 45 procent anser i undersökningen att skillnader i prestation bör ge löneskillnader.

Det finns ett stort missnöje med hur många arbetsgivare hanterar lönesättningen. Kravet på lokala avtal om lönesättningen kommer därför tillbaka i avtalsrörelsen.

Förra gången drev Kommunal att fack och arbetsgivare lokalt måste komma överens om spelregler för individuell lönesättning. Innan sådana var framförhandlade skulle alla pengar delas ut lika. Men när arbetsgivarsidan satte sig helt på tvären släpptes kravet den gången.

Det ser ut som om Kommunal kommer att lyfta fram vikariernas löner i år. Det kommer troligen att ifrågasättas om det överhuvud taget ska finnas två kategorier av anställningar.

En utbredd uppfattning är att det finns ett missbruk av systemet med grupp 2-anställda — främst kortidsvikarier.