Vässa klorna LO!
Hon är en tjej, med jobb i vården, i affär eller med annan service. Hon har låg lön och inte mycket utbildning. Men hon vill komma någonstans och respekteras och erkännas för allt hon kan. Hon är ganska tyst och behöver mopsa upp sig, bli kaxigare, självsäkrare och tuffare. Hon är en av många hundratusen -- och om LO vore en person är det den här tjejen som träder fram.
ATT 102-ÅRINGEN LO under årtusendets första kongress valt sin första kvinnliga ordförande, undersköterskan och kommunalaren Wanja Lundby-Wedin bådar gott.
Hon tar över ett LO där männen tappat i makt och inflytande helt enkelt genom att industrins andel av sysselsättningen minskat, samtidigt som det största mansförbundet, Metall, abdikerat från sin tidigare roll där de satte dagordningen i samhällsdebatten och därmed hade stort inflytande i såväl LO som det socialdemokratiska partiet. Löntagarfonder, maktförhållanden i privata näringslivet, lagen om styrelserepresentation., deltidspensioner är frågor som alla kommit upp på Metalls kongresser och påverkat samhällsutvecklingen.
METALL OCH DE andra industriförbunden bygger idag andra allianser. De är mest tveksamma och ljumma till LO. Metall tycker rentav att LO:s roll som samordnare i avtalsrörelsen varit problematisk, trots den positiva utvecklingen av reallönerna som blivit resultatet av det gemensamma ansvaret för lönebildningen.
HUR INDISTRIFÖRBUNDEN kommer att agera nu återstår att se. LO är en federation. Det betyder helt krasst att vad de 300 ombuden än beslutat på kongressen är det upp till varje förbund att göra som de vill i alla fall.
ATT FLERA av de största vill ta större kontroll över organisationen visar en motion från Metall, Kommunal, Seko och Handels om LOs framtida roll och uppgifter. LO ska, enligt motionärerna, ha ett tydligt uppdrag, styras av medlemsförbunden, vara en kvalificerad facklig mötesplats för samarbete, samsyn och samordning och inte minst — LO ska bygga allianser och stärka samverkan med tjänstemännen i TCO och akademikerna i SACO.
DET LÅTER vettigt, men det är ingen lätt uppgift som väntar den nya LO-ledningen. Förbunden tycker olika i många frågor och att vänta på allas enighet skulle lätt kunna skapa handlingsförlamning och tystnad.
DET NYA LO som ska byggas inför det här århundradet måste vara viljestarkt, tydligt och ha vässat klorna inför de strider som väntar.
Två miljoner medlemmar, där en majoritet är lågavlönade kvinnor, behöver en organisation som slåss för att ge dem plats.
WANJA LUNDBY-WEDIN vet hur det känns att stå längst ner på klasstrappan. Som LO-ordförande är hennes viktigaste uppgift att ge dem som finns kvar därnere röst, makt och inflytande.
Ska det lyckas måste hon våga sätta ner fötterna, stå för sina åsikter och inte sträva efter att hålla sig väl med alla. Utan fiender där uppe får man heller inga riktiga vänner där nere.
