Under senare år har kostnader för kirurgiska ingrepp i magen minskat kraftigt. Under samma tid har kostnaderna för medicin ökat. Om den kunskap som finns om vilka behandlingar som hjälper utnyttjades fullt ut skulle samhället spara stora belopp konstaterar SBU efter att ha granskat den litteratur som finns i ämnet.

När det gäller ihållande och långvarig smärta i övre delen av buken, så kallad dyspepsi, kan patienterna delas in i tre grupper: organisk dyspepsi, refluxsjukdom och funktionell dyspepsi.

Till organisk dyspepsi hör magsår. Då är ofta bakterien Heliobacter pyroli inblandad. Det går att med ett enkelt blodprov se om patienten är bärare av H. pyroli. För att vara riktigt säker undersöker man med gastroskopi, ett böjligt instrument som förs ner i magsäcken.

Mot H. pyroli-infektion hjälper så kallad trippelterapi med syrahämmande medel som Losec, och två antibiotika. H. pyroli-infektioner är viktiga att behandla eftersom de ökar risken för magcancer.

Magsår som beror på läkemedelsbiverkningar behandlas med syrahämmare men inte antibiotika.

Typiska besvär vid refluxsjukdom är sura uppstötningar, halsbränna och smärtor bakom bröstbenet. Hälften av patienterna får ytliga sår i matstrupen. Också vid refluxsjukom hjälper syrahämmare.

När det gäller funktionell dyspepsi är det inte helt klarlagt vad som hjälper. Troligen finns flera undergrupper till sjukdomen. Trots att syrahämmare som Losec inte har bevisad effekt skrivs dessa mediciner ändå ut till en kostnad av en halv miljard kronor per år. Ingen medicin har varit mer effektiv än placebo, det vill säga ”sockerpiller”. I vissa fall har medicin som stimulerar magsäckens rörelser lindrat symptomen.

Det är angeläget att forskning bedrivs på detta område så att man får fram en medicin som hjälper, skriver SBU.