Jag står inte ut med vännernas barn
Hjälp, jag måste ha ett gott råd innan allt brakar ihop.
Vi är två familjer som planerat att campa ihop två veckor i sommar. Vi känner varandra och har trivts med varandra ända sedan barnen var små, nu går de i högstadiet.
Saken är den att jag har många synpunkter på våra vänners barn, en dotter och en son. Jag tycker att de ouppfostrade och krävande och vill stå i centrum hela tiden. Sådant här kan man ju ta när man träffas någon gång då och då, men när man ska umgås intensivt i två veckor? Jag är rätt rak på sak och jag vet att jag inte kommer att kunna hålla mig. Jag vet också att det är väldigt känsligt att ha synpunkter på andras barn. Kan du ge mig någon strategi?Nervös
Jag förstår att du är nervös. Du säger att du inte tror dig om att kunna hålla tyst gentemot vännernas barn. Vi är mera sårbara när det gäller kritik av våra barn än när vi själva blir kritiserade. I och med det sätts er vänskap på prov och är kanske rentav i fara.
Mellan raderna tycker jag att du uttrycker rädsla och tveksamhet kring idén att campa tillsammans med era vänner. Hur ser din man på era planer? Delar han, som känner dig, dina farhågor? Det beslut ni tar och vad det eventuellt kan resultera i ska ni gemensamt ta
ansvar för.
