”Fly till vatten och morgon” är den poetiska och vackra titeln på Thorsten Jonssons bok, första gången utgiven 1941, nu i Delfin pocket.

Det är förmodligen en av de bästa novellsamlingar som skrivits på svenska och den känns på intet sätt föråldrad trots att den landsbygd som skildras i några av historierna är de små grå ladugårdarnas, utedassens, väckelsemötenas och hemmadöttrarnas värld. Andra berättelser utspelas i 30-talets Stockholm.

Alla novellerna bygger på verkliga brott, men det är inga slipade och hårda brottslingar Jonsson skildrar. Brotten begås av de fumliga, svaga och utstötta människorna som livet gått förbi och lämnat handfallna och snopna.

Mare Kandres ”Bestiarium” börjar i 1800-talets London, i en dyster och solkig värld med nötta hyresrum och dammiga kontor. Huvudpersonen, den unge Doré, är en av kontoristerna.

När modern dör driver slumpen Doré till norra delen av landet, till ett hedlandskap, där två gamla kvinnor och deras betjänt väntar på honom i ett slott. Och i sjön intill väntar sjöodjuret.

Läsaren dras allt längre in i en främmande, mörk och mycket spännande värld, med stämning av medeltida saga.

Bestiarium utkom i fjol men finns redan i Månpocket.

I ”Den korta fredagen” (Brombergs Pocket) har Singer samlat sexton noveller som han själv ansåg vara hans allra bästa. Vi får möta flickan Anshel som rättar till Guds misstag och kvinnan Taibele som älskar med en demon om nätterna. Djävlar och änglar lever bland människosjälar och mirakel och vardagshändelser flyter samman. Singers noveller rymmer en blandning av galenskap och klokhet. Men det är en god galenskap där allt är möjligt. Och det är där i det oväntade som Singer har sin styrka som berättare. Novellerna förmedlar mycket livsvisdom och kraft mitt i människornas utsatthet och elände. Det går inte att lista ut hur det ska gå och hans makalösa fantasi lever kvar länge.

”…det är känslan av att axla ett stort och betydelsefullt ansvar som får människor att klänga sig fast vid sin dystra och meningslösa tillvaro. I stället för vad? — kan man ju fråga sig. I stället för att fylla den med mening”. Citatet är från Gabriella Håkanssons Operation B (Bonnier Pocket).

Den handlar om ett hemligt sällskap över hela världen. Var och en åläggs att studera och registrera något och göra en noggrann rapport. Av ingen krävs ansvar eller engagemang.

Det gör att meningslösheter och dramatiska mänskliga skeenden skildras i samma oengagerade ton. Det visar sig vara ett effektivt sätt att väcka reaktioner och inlevelse hos läsaren.

En geishas memoarer (Bra Böcker pocket) är en japansk askungesaga om en fattig flicka som blir firad geisha under 1930-talet i Kyoto. Boken är skriven av kanadensaren Artur Golden och filmas nu av Steven Spielberg. Sayuri säljs som nioåring till en okia (geishahus) sedan modern dött. Hon försöker rymma men fångas in och får slita ännu hårdare i okian.

Varje mått och steg Sayuri tar som geishaelev syftar till att komma nära en viss man ”ordföranden”. Den mäktiga geishan Hatsomomo skyr inga medel för att krossa henne. Till varje pris måste Sayuri dölja sina känslor.

Den geisha som gett författaren många fakta om geishakulturen har i efterhand kritiserat boken för att den innehåller för mycket sex.

Flickornas handbok i jakt och fiske av amerikanskan Melissa Bank (Bonnier Pocket) är en elegant och sparsmakad bok om spelet mellan könen. Mycket rolig dessutom.

Boken är indelad i episoder, de flesta i jagform där New York-flickan Jane Rosenal reflekterar över över sina förhållanden till män. I den första är Jane 14 år och iakttar sin bror och hans flickvän. Hon får den smärtsamma insikten att hennes älskade bror kanske inte är samma succé i sällskapslivet som hemma i köket. Tänk om det är likadant för henne själv?

Jane är slagfärdig och rolig. Tyvärr går hennes förhållanden i stöpet.
I den episod som boktiteln syftar på följer hon skamset råden i ”Hur man träffar den rätte”och kniper käft när vitsarna vill hoppa fram. Dessvärre stämde inte experternas råd, inte på Robert i alla fall.

En nordisk socialdemokratisk statsminister mördas och polisen kommer ingen vart. Nej, boken handlar inte om mordet på Olof Palme. Det är en norsk kvinnlig statsminister som skjuts. Och inte på öppen gata, utan i tysthet i sitt hårt bevakade tjänsterum 16 våningar upp. Och inte är det verklighet utan upptakten i kriminalromanen ”I lejonets gap” (Pan Pocket). I mordets kölvatten kommer både tragedier och skandaler upp till ytan. Och till på köpet befinner sig tjänstledige kriminalkommissarie Hanne Wilhemsén på andra sidan jordklotet.

Författarna till boken har direkt erfarenhet från de miljöer där historien utspelas. Anne Holt var under en kort tid justitieminister och medförfattaren Berit Reiss-Andersen hennes statssekreterare. Om det är ett plus eller minus i det här sammanhanget kan diskuteras. Men boken är definitivt mycket läsvärd.

Blind Gudinna (Pan/Norstedts) är Anne Holts första bok i serien om kriminalinspektör Hanne Wilhelmsén och hennes kompisar vid Oslopolisen. Flera mord som inte verkar ha någon koppling till varann visar sig hänga ihop med en okänd narkotikamaffia. Hanne W och hennes partner Håkon Sand tar upp jakten. Denna första bok (från 1993) innehåller alla de klassiska ingredienser som gjort serien populär hos alla deckarälskare.

Vi möter en smart och orädd hjältinna, som skickligt löser mysterier med förgreningar ända upp i de högsta samhällsskikten.

Att den vackra och begåvade Hanne W kör rosa Harley Davidson (gärna utan hjälm) och är lyckligt (men hemligt) sambo med ungdomskärleken läkaren Cecilie ger henne det lilla extra som utmärker genrens ensamma, tuffa och lagom sårbara spårhund.

Anne-kin Halvorsen, kriminalassistent, ensamstående, och med hett humör är en kul bekantskap i Kim Småges kritikerrosade polisroman Containerkvinnan från 1997 (Månpocket). Berättelsen utspelar sig i Trondheim, där tre unga kvinnor hittas svårt medtagna, dumpade i en container i hamnen. Sedan rör sig berättelsen längs både traditionella och helt oförutsägbara spår i en bra berättelse om den lönsamma kvinnohandeln. Riktigt så spännande som det skulle kunna vara med en ung kvinna på mördarjakt samtidigt som en annan ung kvinna jagas av mördarna är det inte — Kim Småge blir mera av en samhälls- och samtidsskildrare än spänningsskapare i den här deckaren. I den överlevande containerflickans historia finns mer sprängkraft än vad Småge använt. Pluspoäng till Småge för att hon konsekvent låter sina huvudpersoner kissa och ha mens.

”De tre små mästarna” av Kerstin Ekman (En bok för alla) utkom första gången 1961.

De tre små mästarna är en finurlig historia om egendomliga händelser i en infryst liten by norr om polcirkeln. En man har hittats död, kanske mördad. En poliskonstapel spänner på sig skidorna och tar sig dit men det är inte lätt för honom att få reda på vad som hänt. Byborna sluter sig samman och släpper inte ifrån sig ett ord i onödan. En sommardag kommer polisen tillbaka till byn, tillsammans med en konstnär, vän till den döde. De börjar på nytt söka efter sanningen.

Hans far hette Pinkus Mendel Einhorn och var en skicklig skräddare i den polska staden Czestochowa.

Jerzy Einhorn skulle ha fyllt 75 år i sommar, han dog i maj. För fyra år sedan kom hans bok ”Utvald att leva”, och den 500 sidor gripande berättelsen om Jerzys barndom och uppväxt finns i Bonnier Pocket.

Steg för steg får Jerzy uppleva förföljelserna, grymheterna och livet i ghettot och sedan fånglägret. Att några lyckades överleva berodde på slumpartade omständigheter.

Det är omskakande att läsa hans berättelse, man får som läsare en unik inifrån-bild av händelserna. Ändå, genom hela berättelsen finns Jerzys övertygelse, som han fått med sig hemifrån, om att människorna i grunden är goda, om än mer påverkbara än vi tror. Det är bara att vara djupt tacksam att Jerzy Einhorn tog sig tid att berätta om sitt liv.

En av våra mest folkkära och tillika mest produktiva författare är Stig ”Slas” Claesson. En av hans på senare tid största kritiker- och publikframgångar är romanen ”Vad man ser och hedrar” som kom ut 1998. Sedan förra året finns den som pocket (Bonnier Pocket).

Man märker direkt att det är Slas. På andhämtningen, på den stockholmska jargongen och på den typiskt stillsamma eftertänksamheten.

”Vad man ser och hedrar” beskriver ett år på landet. Varje vecka utgör ett kapitel där Slas beskriver livet på det lilla torpet och det sällskap han har, böckerna.

”Vad man ser och hedrar” är en bok man lätt tar till sig och som får stanna på nattygsbordet länge.

Vill man, efter denna vidunderliga läsupplevelse, botanisera vidare i Slas-djungeln rekommenderas ”Henrietta ska du också glömma” eller ”Om vänskap funnes”.

Om man inte känner att man orkar med en 500 sidors rysk roman i sommar kan en novellsamling vara ett bra sällskap i hängmattan. Klas Östergrens ”Med stövlarna på” kom ut första gången 1997 men finns sedan ett par år tillbaka i Månpocket.

Det är fem fristående noveller författade av en av Sveriges bästa berättare. För det är just berättelser det handlar om här. Rätt underbara berättelser. Som historien om författarens inhopp som julgransförsäljare och allt det för med sig. Eller en fenomenal skildring av en resa till Paris.

Här finns också novellen som utgjorde stommen till filmen ”Veranda för en tenor”. Läs den och gå sedan och hyr videon och se en av det svenska 90-talets bästa filmer. Efter den här novellsamlingen rekommenderas Östergrens mästerverk, romanen ”Gentlemen”, som också finns i pocket.

En god vän berättar den ena spännande historien efter den andra ur Jon Krakauers ”Tunn luft” (Månpocket). Trots att jag inte är det minsta intresserad av alla tokstollar som riskerar sina liv för att kliva upp för världens högsta berg så köper jag boken för den verkar spännande. Och det är verkligen en pocket som man slukar.

Vi får följa Krakauers vandring upp för Mount Everest och hur hela äventyret slutar i katastrof. Nio klättrare från fyra expeditioner dör.

Men det som gör Krakauers bok så intressant är att han beskriver fenomenet bergsklättring och all kommersialism kring detta. En lysande berättare, stor journalistik och en spännande historia från första till sista sidan.

Redan i första kapitlet av ”De små Tingens gud” (Bonnier Pocket) är undergången ett faktum: Lilla Sophie Mol begravs i Ayemenem i det sydliga, heta och fuktiga Indien.

I följande kapitel lär vi känna vägen mot undergången, som hade varit lika oundviklig när vi än hade kommit in i historien, om så tre eller tretusen år tidigare. För i författaren Arundhati Roys Indien är undergången inbyggd i själva landet: Ett land som styrs av lagar som fastställer vem som får bli älskad och hur. Och hur mycket.

Man skulle ha besökt den här ön för tio år sedan innan turisterna kom. Hur många gånger har inte ryggsäcksfolket missnöjt konstaterat att guidebokens pärla är upptäckt av den stora massan.

Alex Garlands bok ”Beach” (LeanderMalmsten) handlar just om ryggsäcksturisterna (hans bok har också haft något av en kultstatus inom denna grupp) och deras dröm att finna den orörda stranden.

Vi följer några ungdomar på en ö i Thailand. De har funnit ett eget paradis men spänningarna i gruppen ökar.

Garlands bok är en sträckläsarbok. Härligt språk och en spännande berättelse.

Andrei Makine lämnade hemlandet Ryssland när han var 30. Efter ett par år som uteliggare i Paris debuterade han med romanen Det franska testamentet (Pan) som har fått prestigeladdade priser.

Boken handlar om en rysk pojkes uppväxt och om hans mormors berättelser om sin ungdoms Frankrike. Som ung man tar han sig till Paris, där han sover på en kyrkogård…

Andrei Makine fångar läsarens alla sinnen. När jag läser om vintern på den ryska stäppen knarrar snön under mina skor och mina ögon vilar i det svarta vintermörkret. Sedan hör jag musiken och storstadens buller i förrförra seklets Paris.

Om du inte har läst 1999 års nobelpristagare Günter Grass än, så är sommaren bästa tillfället! Om du låter hösten börja så hinner du inte blinka innan du står där med en ny pristagare som du inte heller läst någon bok av.

Günter Grass slog igenom 1959 med boken ”Blecktrumman” (Bonnier Pocket). Den handlar om lille Oskar som vid tre års ålder beslutar sig för att sluta växa. Ständigt trummande på sin blecktrumma upplever han en stor del av 1900-talets historia som en vuxen i en treårings kropp. Det finns många skäl att läsa den, bästa skälet är att den är spännande och rolig och blandar fantasi och verklighet fullkomligt hejdlöst.