— Det är svårt nog att nå dit. Vi tandhygienister gör rent och tar bort tandsten. Tandläkarna lagar. Sen blir det fort nya hål och nya beläggningar, säger Kerstin Andersson.

Det är inte lätt att sköta andras munnar. De allra flesta som kommer till tandkliniken har en lång sjukperiod bakom sig. Under den tiden har inte munnen prioriterats vare sig av patienten själv eller av personalen.

Sjukdomen har också gjort att man har tappat kontakten med tandvården.
Patienterna är ofta torra i munnen på grund av sjukdom och mediciner, något som leder till nedsatt självrening. Bakterierna kan arbeta fritt och det blir lättare hål och tandköttsinfektioner. Muntorrhet kan också göra att proteser inte fungerar som de ska. Både egna tänder och proteser måste göras rena dagligen. Men det är inte alltid den gamla människan håller med.

När någon inte vill öppna munnen väntar Kerstin Andersson till en annan gång. Går det inte då heller ska man göra en anteckning om att man ändå har försökt. Om den gamla är aggressiv eller matvägrar går det inte att vänta. Vägran kan bero på att hon har smärtor i tänder eller mun. Då diskuterar man med doktorn om att eventuellt ge en avslappnande tablett för att undersökningen ska kunna genomföras.

En grundlig rengöring var tredje månad hos tandhygienist hindrar infektioner från att bli alltför djupa.

Etiken är viktig när man har att göra med människor som inte kan ge sitt samtycke. När Kerstin Andersson går ut och gör en munhälsobedömning tar hon i hand, rör vid patientens axlar och ber att få titta i munnen.

— Det är viktigt att uppleva hennes sårbarhet, säger hon.

Hon råder vårdpersonalen att använda handskar när de sysslar med munvård, både för sin egen och patientens skull.

Enklast är det förstås om man redan är tandlös när man kommer till sjukhem eller gruppbostad och inte kan sköta sina tänder själv. En tandlös gom är lätt att sköta för sjukvårdspersonalen och man ser eventuella sår.

Men att få behålla egna tänder på äldre dagar är ett värde i sig. Detta har tandläkaren Gunilla Nordenram beskrivit i en kommentar i ”Tandvårdsförsäkring i omvandling” från Socialdepartementet.

I käkbenet finns ett ”tuggminne” som gör att dementa med egna tänder kan äta själva längre in i sjukdomsprocessen. Gunilla Nordenram berättar att det finns dementa personer som börjar äta med kniv och gaffel igen när munnen blir smärtfri och ren.

Vilka tandarbeten som ska göras på gamla som bor på sjukhem är inte enbart en ekonomisk fråga. Om tandläkaren gör ett stort, dyrbart arbete måste munnen sedan skötas för att inte allt snabbt ska raseras.

Att bygga omfattande broar kan också vara en alltför stor påfrestning för den gamla. För tandvården är det en balansgång att lägga sig på rätt nivå.

Ett sätt är att göra en ”lös fluga”, en tand som sitter fast med en klammer på de andra tänderna.

— Den gamla ska må bra och känna sig snygg, tycker Kerstin Andersson.