Hans Forsberg har tillsammans med Lars Ohlsson, Kommunals sektionsordförande i Solna, jämfört två kollektivavtal från den privata sektorn med AB 98, De allmänna bestämmelserna. AB-98 reglerar arbetsförhållandena inom kommuner och landsting. Jämförelsen ser de som en viktig utgångspunkt för att arbeta fram ett branschavtal.

På en rad punkter hävdar de att de privata avtalen inte alls är likvärdiga och att de inte har funnit några bestämmelser i de privata avtalen som är entydigt bättre än motsvarande villkor i AB 98.

— Mest iögonfallande är de betydligt sämre reglerna för anställningsskydd i de privata avtalen. Redan nu finns det ett mycket stort antal visstidsanställningar. De privata avtalen ger ännu större möjligheter att visstidsanställa och större otrygghet än AB 98. Dessutom har de som redan tvingats acceptera en visstidsanställning sämre villkor enligt de privata avtalen, säger Hans Forsberg.

Han poängterar även att yttrandefriheten är kraftigt beskuren i de privata avtalen och att den anställdes lojalitetsplikt understryks.

— Ersättningen för övertid och reglerna för semester är sämre.

Hans Forsberg menar också att de här privata avtalen öppnar vägen för individuella överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Han tycker att det är viktigt att de anställda bevakar sina intressen och vet sina rättigheter.

— Att vi som vårdarbetare i samma förbund säljer samma vårdarbete till så olika villkor och ersättningar är i strid med grundläggande fackliga idéer och ideal. Det är märkligt att vi på detta sätt skänker bort konkurrensfördelar och därmed gynnar de privata vårdföretagen.

Kommunal kommer nu att arbeta hårt för likvärdiga avtal. Det är positivt att det blir en debatt.

Det säger Annica Jansson, Kommunals ombudsman på privatenheten.

— Däremot går det inte att jämföra avtalen på det här sättet.

— Ska man jämföra avtal ska man jämföra alla som finns och plocka de bästa bitarna ur varje avtal. Det är långt i från någon garanti att AB 98 är det bästa avtalet. Det vänder jag mig bestämt emot.

Så har till exempel PVA, privatvårdens avtal, högre semesterersättning upp till 40 år.

I det avtalet kan de lokala parterna dessutom komma överens om andra allmänna villkor än vad kollektivavtalet anger, förutsatt att minimistandarden beaktas.

— Det gör större möjligheter än AB 98 att till exempel ge högre OB-ersättning och skapa individuella lösningar. Det är inte säkert att alla, speciellt inte ungdomar, är intresserade av att det ska vara en och samma lösning för alla.

— I mångt och mycket handlar det om hur man tolkar avtalen och Hans Forsberg och Lars Ohlsson tolkar dem negativt i sin jämförelse. I praktiken är inte skillnaderna så stora. Om något inte står i kollektivavtalet är det dessutom alltid lagen som gäller.

Se hela jämförelsen i tidningen!