Oftast är fack och arbetsgivare djupt oense om det. Med det finns platser där även facket tycker att det är helt okey.

Närmare 200 fackliga sektioner svarade på Kommunalarbetarens stora enkät om hur de som är tillfälligt lediga från arbetsplatsen behandlas när lönepottenfördelas.

Även om de för tillfället inte får ut någon lön så spelar ofta löneförhandlingarna också en stor roll för dem. Lönens storlek styr ju hur stor föräldra-, sjuk- och studiepenning du kan få.

38 procent svarar att barnlediga får mindre påökt än andra. Ofta och ibland i ännu högre grad gäller det också studielediga. Speciellt om studierna inte är direkt vidareutbildning. Och även de långtidssjuka får ofta stå tillbaka, framgår det.

— Vi och arbetsgivaren har mycket olika åsikter, säger sektionsordförande Lena Ericson Höijer, Kungsholmen i Stockholm.
— Det kan vara så att de vill ge de flesta 350 kronor och kanske några 500-600 kronor. Men ytterliggare andra vill de bara ge 250. Och när jag då frågar: Jaha, de senare är föräldralediga? blir svaret ”ja”.

— Det här är en av de negativa sidorna av det nuvarande lönesystemet. Med det gamla hade man samma löneutveckling oberoende om man var sjuk- eller föräldraledig.

— Vi tycker att det nuvarande löneavtalet är katastrofalt för jämställdheten eftersom det bara är kvinnor som är barnlediga flera år och då kan halka efter rejält!

Men det är långt ifrån på alla håll som facket och arbetsgivarna är oense när de frånvarande ges mindre. Var tjugonde sektion svarar nej om det finns åsiktsskillnader.

I Enköping är de överens om att föräldralediga och andra som inte jobbat under året bara får 200 kronor– hälften av vad det i snitt finns att fördela. Så har varit under senare år.

— Dom som jobbar tycker att dom är värda lite mer än den som är hemma, förklarar Majlene Ahlgren, sektionsordförande.

— När personen kommer tillbaka får den i regel lite mer vid nästa gång — om den gör rätt för pengarna.

Men 62 procent av de fackliga sektionerna säger att barnlediga inte får mindre än andra. Till övervägande del beror det på att man inte har infört individuella löner där personliga egenskaper som exempelvis prestation och duglighet bedöms. I stället utgår lönen utifrån faktorer som exempelvis arbetsuppgifter, anställningstid och utbildning.

Längre version finns i papperstidningen!