Jag förstår dem som inte ställer upp som arbetsplatsombud. De är för pressade på arbetsplatserna. Det säger Glenn Sjöström som är ansvarig för arbetsplatsombuden i en av Umeås sektioner.

Han är själv vaktmästare och arbetsplatsombud i den sektion som organiserar alla kommunalare i kommunen som inte arbetar inom barn- eller äldreomsorgen. Glenn är dessutom ansvarig för arbetsplatsombuden i sektionen.

Endast två av medlemmarna i hans sektion kom till värvarmötet i Folkets Hus.

— Nu får jag ge mig ut på egen hand för att försöka ragga fler intresserade. Men jag vet inte hur tiden ska räcka till. Jag har fullt upp med löneförhandlingar och att ta hand om arbetslösa. Jag känner mig otillräcklig, säger Glenn med en suck.

Flera sektioner har problem

Det är fler sektioner som har liknande problem med att rekrytera arbetsplatsombud som Glenn Sjöströms sektion. Och det inte bara i Västerbotten. Det visar en rundringning som Kommunalarbetaren har gjort.

Den slimmade arbetsorganisationen, svårigheten att få ersättare vid frånvaro och att få ombud för små och utspridda yrkesgrupper är något som många avdelningar och sektioner tar upp.

En del upplever också att arbetsplatsombuden har en mycket utsatt position. På många håll kan de utföra sitt uppdrag utan några större konflikter i lokala samverkansgrupper och i andra organ tillsammans med arbetsgivaren. Men det är lätt att hamna i press mellan arbetsgivare och arbetskamrater.

Inger Wahlman, sektionsordförande i Falun, berättar att många har avsagt sig uppdraget som arbetsplatsombud. Och det är svårt att rekrytera nya eftersom det är få som vill ha ett så utsatt uppdrag.

— Det sägs att om du driver frågor kan du komma i underläge vid individuell lönesättning. Det finns inte belägg för det men jag hör de tongångarna väldigt ofta.

Gun-Britt Petterson, sektionsordförande i Karlskrona, säger att när arbetsplatsombuden väl tagit på sig uppdraget är det många som inte orkar fortsätta därför att det är tyngre än vad de förväntat sig.

I Kalmar får de ett lönetillägg för sitt uppdrag.

— De får 100 kronor extra i månaden. Ändå finns det arbetsplatsombud som känner att de straffas lönemässigt för sitt uppdrag. Det har vi aldrig kunnat bevisa, säger sektionsordförande Eva Andersson.

Eva tycker att samarbetet mellan fack och arbetsgivare i kommunen oftast fungerar mycket bra. Men det kan uppstå problem med en del chefer.

— Dessa chefer upplever ett hot när våra arbetsplatsombud kan mer än de om lagar och avtal. Det visar att vi har bra utbildning för våra arbetsplatsombud. Och vi tvekar inte att gå in och stötta dem om de får problem på sin arbetsplats.

”Sektionerna borde kräva ersättare”

Vi måste bli bättre på att stötta arbetsplatsombuden. Annars kan inte Kommunal överleva som en stark facklig organisation. Det säger ombudsman Olle Kristoffersson.

Olle Kristoffersson ansvarar för förbundets kampanj för att rekrytera fler medlemmar och arbetsplatsombud.

Han tycker att sektionerna har ett mycket stort ansvar för att stötta arbetsplatsombuden.

— Jag vet att frågan om ersättare är ett problem för många. Där borde sektionerna vara tuffare emot arbetsgivaren och kräva de ersättare som behövs för att arbetsplatsombuden ska klara sitt fackliga arbete.

Men Olle Kristoffersson säger att arbetsplatsombuden också måste vara beredda att utföra en del av sitt uppdrag på fritiden.

Fotnot: Två per arbetsplats

Kommunal har drygt 30 000 arbetsplatsombud. På tio år har antalet minskat med omkring 10 000. Förbundets målsättning är nu att få två arbetsplatsombud på varje arbetsplats. Det behövs då åter drygt 40 000 ombud.