Birgitta jobbar idag på ett sjukhem bredvid den nedlagda rehabenheten och hoppar ibland in i kommunens nattpatrull.

– Det skulle kännas lättare om man visste vad man ska göra sedan. Som det är nu känner vi oss inte hemma nånstans. Alla mår dåligt.

Rehabenhetens lokaler står nu tomma. Lokaler som är hyrda fram till år 2006.

Hur kommer det sig att kommunen lägger ner en fullt fungerande verksamhet?

– Vi hade ett underskott på 14 miljoner 1999 och 17 miljoner i år, säger kommunens vård- och servicechef Ingemar Wigh. Vi var tvungna att sänka kostnaderna. Och vi ansåg att en nedläggning av rehabenheten skulle svida minst i organisationen.

Men det är ändå en fullt fungerande enhet som ni lägger ner?

– Det stämmer, men vi har precis tagit i bruk ett nytt gruppboende. Det innebär att vi kan föra över många patienter dit och trycket på rehabenheten har lättat.

Brukar ni låta personalen själva ringa upp och söka nya jobb när ni lägger ner en enhet?

– Det är inte fel i och för sig. Vi har också haft enskilda samtal med var och en i personalen. För vi har också gjort klart för dem att vi behöver dem. Det är attraktiv personal.

Tycker du själv att kommunen har skött ärendet bra?

– Vi har följt alla formella regler, men det har gått väldigt fort. Det är jag inte glad över för personalens skull. Men jag kan inte ändra behovssituationen och låta bli att placera folk på det nya gruppboendet.

På Kommunals Enköpingssektion är ilskan stor över kommunens agerande.

– Kommunen har skött det här jättedåligt. Det är helt åt fanders, säger Kommunals ordförande i Enköping, Majlene Ahlgren.

Förutom att en fullt fungerande enhet läggs ner, hävdar Kommunal att kommunen varken har fört MBL-förhandlingar eller förankrat beslutet i den kommunala nämnden.

– Vi har fört MBL-förhandlingar, det finns det protokoll på, säger Ingemar Wigh. Men något beslut har ännu inte fattats, det stämmer.

– Vi var kallade till MBL-förhandling, men då hade kommunen redan börjat flytta personal, patienter och till och med möbler. Det kallar inte jag MBL, säger Majlene Ahlgren.

Vad som nu ska hända med Birgitta och de andra i personalen är osäkert. Hoppet står till att landstinget ska ta över verksamheten.

– Det förs diskussioner med landstinget om att skapa en gemensam rehabenhet, berättar Ingemar Wigh. Det finns en bred politisk enighet om att skapa en sådan organisation. I så fall kanske verksamheten kan återuppstå i landstingets regi. Det blir klart någon gång i början av nästa år.

Men innan dess väntar centrala förhandlingar med Kommunal på förbundsnivå i Stockholm. Och ännu mer tid av ovisshet för Birgitta och de andra i personalen.