Mindre praktik och mer teori präglar det nya omvårdnadsprogrammet.
Redan nu ger godkänt betyg från omvårdnadprogrammet allmän behörighet till högskolan. Till hösten kommer behörighetskravet att betonas ännu mer. Man ska kunna bygga på kurserna i engelska, matematik och historia för att bli behörig att söka till läkarlinjentillexempel.

Samtidigt kräver Skolverket att eleverna ska vara ”anställningsbara”. Men praktiktiden är kortare nu när man går tre år än förr när man bara gick två.

Kommunerna ropar efter folk till vården men nyutbildade från omvårdnadsprogrammet tycks inte vara vad man vill ha.

I Kommunals rapport”Vårdkris i sikte” ringer en nykläckt 19-årig undersköterska runt till 25 kommuner och frågar om jobb. Bara nio ber henne återkomma med en ansökan eller bokar tid för intervju.

Frågan är vad kommunernas svala intresse beror på. Är det något fel på utbildningen?

Nej, det är inget större fel på OP tycker Kerstin Ahlsén på Kommunförbundet. Det är den utbildning kommunerna kräver. Dessutom erbjuder de flesta kommuner kompletterande utbildning.

Hon är förvånad över hur 19-åringen blev bemött.

— Intresserad ungdom ska inte avvisas med tanke på det rekryteringsbehov som kommer, säger hon.

Leif Davidsson på Utbildningsdepartementet anser inte heller att det är något fel på OP. Också han är förvånad över det ointresse 19-åringen mötte.

— Vilka ska annars sköta gamla människor. Och vad ska de i så fall ha för utbildning? undrar han.

— Jag har svårt att tänka mig att alla uppgifter i framtiden inom omvårdnadssektorn ska kräva högskoleutbildning.

Oscar Öquist på Skolverket anser inte att den gamla utbildningen med mer praktik var bättre.

Ett problem är att ”rekryteringsbasen” har blivit sämre, menar han. De ”duktiga flickorna” väljer idag andra program som media, data och service.

En del utlandsfödda flickor som väljer OP kan ha svårt att fullfölja utbildningen för att den ställer så höga krav på språket och på kunskaper i matematik. Oscar Öquist anser att det är en utmaning för skolorna att ta tillvara de här eleverna så de får sin gymnasiekompetens.

I höst startar Hälsogymnasiet som ett sätt att ge eleverna en starkare anknytning till arbetslivet än man normalt får på omvårdnadsprogrammet. Detta genom att de under hela studietiden har fadderarbetsplatser där de kontinuerligt ska kunna undersöka hur de teoretiska kunskaperna fungerar i praktiken.

— Traditionellt är eleverna ute några veckor, sedan är de avskurna från arbetslivet medan de går i skolan, säger Elisabeth Brolin, ombudsman i Kommunal.

En viktig del är att eleverna ska söka kunskap via Internet och andra källor och på så sätt bygga upp sin egen kunskapsbank. Eleverna ska också ha en ”elevportfolio”, det vill säga dokumentera allt de gör under utbildningen.

— Detta är ett sätt att ta tag i bristen på folk nu när vi ser att intresset för OP är så lågt. Vad ska vi göra? Vi kanske måste utveckla skolan, säger Elisabeth Brolin som är entusiastisk inför de här nya idéerna.

Bakom Hälsogymnasiet och Hälsolyftet som riktar sig till vuxenelever ligger den ideella stiftelsen Företagsam och Svenska Kommunförbundet.
Elisabeth Brolin poängerar att detta försök med nya undervisningsmetoder sker inom den vanliga gymnasieskolan. Det går att pröva nytt utan att starta friskolor. Skolledare över hela landet har värvats för Hälsogymnasiet under konferenser som Kommunförbundet haft.

Hittills har nio skolor, bland annat i Motala, Piteå och Landskrona värvats. Lärare från dessa skolor fortbildas just nu inför hösten.

Tanken är att Hälsogymnasiet och Hälsolyftet på sikt ska kopplas samman med högskolan så att människor kan bygga på sin kunskap efter hand.