”Erin Brockovich” är historien om den arbetslösa trebarnsmamman som avslöjar en av USA:s största miljöskandaler. Erin Brokovich, som kvinnan heter, spelas av Julia Roberts, här i ännu en paradroll. Roberts tar anställning som arkivarie på en advokatbyrå i Kalifornien. Men en av akterna som hon arkiverar verkar skum. Och med hjälp av en järnvilja och något så osannolikt som en manlig motorcykelknutte-piga avslöjar hon ett amerikanskt storföretags snuskiga affärer.
Roberts övertygar i en roll som i mer än hennes vågade klädsel påminner om succén ”Pretty woman”. Mycket bra är också Albert Finney som cynisk advokat.
Filmen är alltså rakt igenom välspelad, men lyfter aldrig till något extra. Omdömet blir något så tråkigt som ”habil”, snarare än ”gripande”. Och varför måste alla filmer förresten vara över två timmar långa numera?
