Påskbesök i barndomslandet.
Välkänd miljö, fastän omgjord, nyputsad.
Bekanta ansikten, vissa utan namn men ändå välkända.
Musik som får mig att gå igång, med texter som når hjärtat före örat.
Någon frågar: ”Ska du inte komma hem igen ? Ta med familjen hem ?”
Jag tänker: ”Är det här hemma ?”
Jag vet inte, och jag törs inte chansa.
För tänk; då kanske jag kommer fram till att jag är helt rotlös.