Intresset är glädjande — men samtidigt visar Kommunalarbetarens egen undersökning, presenterad på sidorna 16-20 ett helt annat resultat. Den som en gång lämnat vården vill inte tillbaks!

I en notis i tidningen för ett tag sedan sökte vår reporter Christina Nyström kontakt med kommunalare som lämnat vården. Hon fick ett hundratal svar.

AV DEM VAR EN stor majoritet mycket eniga: Låga löner, dåligt med uppmuntran, ofrihet och slitsam arbetsmiljö lockade inte någon att återvända. Även om flera längtade efter det meningsfulla med omvårdnaden så var det inte nog. ”Det är faktiskt för att få lön som man jobbar”, säger exempelvis en före detta undersköterska som numera sköter om datorer för 22 000 kronor. Egentligen vill hon ta hand om gamla människor. Men inte för undersköterskelön.

”Om jag gick tillbaka till vården skulle jag göra ett viktigare jobb, men till mindre än halva lönen. Jag hoppas att våra tre barn inte väljer vården”, säger en annan kvinna som idag är egen företagare.

”Vi var inget värda, fick bara städa och tvätta”, konstaterar en tredje kvinna som inte fick använda sin fulla kompetens som undersköterska i kommunen och nu arbetar med grafisk design. Och på vår debattsida i det här numret konstaterar en undersköterska, ”kanske snart före detta” att hon idag varken får behålla sin kompetens eller använda sitt kunnande i sitt yrke. Hon känner sig degraderad och efter 20 år i äldreomsorgen har hon fått nog.

SÅ VAD HJÄLPER DET med aldrig så välfyllda rekryteringsdagar om de som finns på plats inte känner sig uppskattade och de som slutat inte vill tillbaks? Om vård och omsorg ses som ett genomgångsjobb, där omvårdnadsskicklighet och förtrogenhetskunskap inte värderas eller syns? För om undersköterskor och vårdbiträden varken får utvecklingsmöjligheter, ansvar och lön efter det de kan så blir kommunal vård och omsorg framtidens problemområde!

Det finns goda undantag redan idag. Ale kommuns äldre och handikappomsorg är ett. Där lär sig alla anställda att se vad undersköterskorna kan, vilket höjt både status och lön. Sådana undantag måste bli regel om inte personalkrisen ska förvärras och kommunerna dräneras på lojala och yrkeskunniga medarbetare. Här blir Kommunals nya branschråd viktiga pådrivare och inspiratörer för framtiden.

ARBETSTIDER ÄR EN MOROTarbetsgivarna kan använda i personalpolitiken. De lokala parterna har möjligheter att förhandla fram arbetstidsförkortningar, inflytande över schema och annat som tillsammans med lönen kan ge de lojala och kunniga anställda som ännu finns kvar i vård och omsorg lust att vara kvar.