I höstas bedömde ekonomerna på Kommunförbundet att kommunerna under 1999 till 2002 måste dra ner på personalen med ett par tusen. Nu tror de istället att det finns ekonomiskt utrymme för att anställa fler.

Totalt handlar det enligt prognoserna om ett ekonomiskt utrymme motsvarande 13 000 anställda. Enlig statistiken har antalet sysselsatta redan 1999 ökat med 6 500 personer. Det vill säga hälften av personaltillväxten har redan skett.

Men det handlar fortfarande totalt om små förändringar. I snitt en ökning av kommunernas verksamheter med 0,4 procent.

Prognoserna bygger på bedömningen för hur det går för svensk samhällsekonomi och jobben under de närmaste åren.
Det senare är helt avgörande för vad som händer med kommunernas skatteinkomster. Kommunalskatten betalar tre femtedelar av all kommunal verksamhet. Och det är genom att beskatta löner och pensioner som kommunerna får sina pengar.

Ekonomerna tror nu att den svenska högkonjunkturen håller i sig längre. Först 2002 tror de att en svag avmattning kan komma.

Regeringen har utlovat höjda statsbidrag till vården under 2001 och 2003. Än så länge är det inte bestämt i vilken utsträckning pengar kommer att gå till kommunerna. Får de hälften skapas ett utrymme som motsvarar 11600 jobb, enligt ekonomerna.

Behoven av kommunal service fortsätter att växa kraftigt.

Fram till 2003 ökar antalet grundskoleelever med 40 000-50000. Antalet elever i gymnasieskolan med närmare 100 000. Och enligt Kommunförbundet ökar behoven inom äldreomsorgen med 20 procent under de närmaste tio åren.

I rapporten ”Kommunernas ekonomiska läge” framför ekonomerna att det är svårt att klara av de växande behoven med höjda skatter. De anser att det finns starka motiv för att öka en andel av vård och omsorg ska finansieras med avgifter.