När Per-Olof, ambulanssjukvårdare i Västerås, blev klar med sin utbildning 1987 fick han aldrig använda sina kunskaper. Bara sjuksköterskor skulle få ge läkemedel i ambulansen.

Men nu ska han få ge läkemedel. Det fattas nämligen sjuksköterskor.

Per-Olof Bäckman gick 20 veckors utbildning och hade lärt sig ge läkemedel, men precis då började Västmanland på försök att införa sjuksköterskor i en bil vid varje station. 1993 beslöt landstinget att det skulle vara en sjuksköterska i varje ambulans.

Västmanland var först i hela landet, långt innan Socialstyrelsens föreskrift kom förra året. Enligt den får läkarna i framtiden bara delegera till sjuksköterskor att ge läkemedel. I praktiken innebär det att ambulanserna över hela landet till oktober 2005 ska ha minst en sjuksköterska.

Men det gäller att få tag i dem. Förra sommaren var det verkligen kris i Västmanland. Sjuksköterskorna gick på knäna och beordrades komma in och jobba extra. Det kostade 350 000 kronor extra för den redan hårt ansträngda ambulanssjukvården, där budgetunderskottet förra året var 2, 7 miljoner.

När det fattats sjuksköterskor har ambulanssjukvårdarna oftast bara fått lasta in patienterna i bilen och köra dem i ilfart till akuten på grund av att de inte haft befogenhet att ge vissa läkemedel, till exempel vid astma och diabetes. Det har fått ambulanssjukvårdarna att känna sig som ett B-lag, att arbetsgivaren inte värdesätter dem och tar till vara deras kompetens.

På papperet finns det hälften av varje yrkesgrupp, men det skulle behövas fem-sex sjuksköterskor till, enligt ledningen. Överläkare Björn Ahlstedt har nu, om än motvilligt, gått med på att ambulanssjukvårdarna ska få ge vissa läkemedel, exempelvis dropp, mediciner vid hjärtinfarkt och glukos vid lågt blodsocker.

— Det har varit en hård kamp för att få Björn Ahlstedt att ge vika, berättar Leif Schmidt, Kommunals arbetsplatsombud.

Överläkare Björn Ahlstedt håller hårt på sjuksköterskornas medicinska kompetens. Han förstår dock att ambulanssjukvårdarna har känt sig otillräckliga när de inte kunnat ge patienterna vissa läkemedel, speciellt när de kört långa sträckor.

Nu ska de alltså få göra det — efter att ha gått en extra utbildning på två dagar.

Enligt Leif Schmidt är det också svårt att få tag i sjuksköterskor eftersom de inte klarar testerna. De testas i körkunskap och lämplighet. De ska också kunna bära en bår med 90 kilo tre trappor upp och ner.

— Av tio sökande är det kanske två som klarar testerna, säger han.

Stämningen mellan ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor idag är dock helt annorlunda än 1987.

— Då var stämningen stundtals hätsk, minns Leif Schmidt.

Leif Schmidt säger att det fortfarande finns något av en klyfta mellan de två yrkesgrupperna.

— Sjuksköterskorna värnar hårt om sin yrkesroll och sin högre kompetens. Det vore väldigt bra om det blev en egen, enhetlig utbildningsväg för alla inom ambulanssjukvården.