De jämför Olsgården med ett sjukhem; på alla avdelningar finns det ren långvård, svårt psykbelastade och mycket dementa vårdtagare.

— Vi är tre som arbetar på natten med närmare 90 boende på fyra våningar, berättar Marie Pettersson. Vården har blivit tyngre och tyngre. De som arbetar på särskilda demensavdelningar har mer betalt. Det borde vi också ha.

Magnus Pettersson, Kommunals ordförande i Ronneby, håller med nattpersonalen. Det finns dementa nästan överallt och fler borde få tillägg.

Han berättar att facket kräver en upprensning bland lönetilläggen och ger några andra exempel.

Undersköterskekompetens ger 180 kronor extra på servicehus, men inte i hemtjänsten. Inom handikappomsorgen får utbildade inget extra.

Nattpatrullen i äldreomsorgen har 200 kronor i tillägg, men inte den i handikappomsorgen.

— Om det ska vara tillägg eller en summa som bakas in i lönen är en annan fråga, säger han. Själv är jag för individuella löner.

Nattpersonalen på Olsgården vill också ha fast OB-ersättning, lika varje månad, för att slippa få mycket lägre inkomst när man är sjuk eller tar en månads semester.

— Jag hade bara råd att ta två veckors semester i år, säger Marie Pettersson. Sedan tar jag några dagar då och då, så att det inte drabbar en månadslön så hårt.

Omsorgschefen Leif Möller vill inte säga något om den här speciella gruppen före löneförhandlingarna. Men rent allmänt säger han:

— Min personliga strävan är att ge all vårdpersonal så bra lön som möjligt, särskilt som vi står inför rekryteringsproblem. På sikt tror jag det är bättre med ett större inslag av individuella löner, i stället för gruppvisa bedömningar.