Utbildningen kallas SMSE och ges på Rinmangymnasiet i centrala Eskilstuna.

— Det är asakul här, säger Elefteria Patsura, 17 år, och en av eleverna på SMSE.

Hon får genast medhåll av klasskompisarna och Elene Wiklander, också 17, ger en typisk tonårskommentar till vad de här eleverna tyckte om att gå i skolan förut, innan de började på SMSE:

— Det var bajs. Det var tråkigt och man bråkade med lärarna. Man gick bara dit på de lektioner som var kul. Om man ens var där då, säger Elene, och kompisarna nickar igenkännande.

Elefteria och Elene är två av de 16 elever som går första ring på Rinmangymnasiets serviceprogram.

Det är Sveriges första gymnasieutbildning för städare, och en av initiativtagarna till programmet är Inger Carlsson på Kommunal. Inger Carlsson, som tidigare varit husmor på en skola, skrev en motion till kommunfullmäktige om ett nytt serviceprogram. Programmet skulle ge kompetens och yrkesbevis för yrken inom städ, storkök och vaktmästeri. En av bakgrunderna till att Inger skrev motionen var alla skoltrötta elever hon hade mött i sitt yrke.

— Jag är mycket mån om att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas, säger Inger. För alla barn tycker inte om att läsa. De läströtta behöver stöttas.

Men behövs det verkligen en gymnasieutbildning för städaryrket?

— Det är viktigt för att de här yrkena ska lyftas. Vi behöver sätta status på dem, och då är det här rätt väg att gå, menar Inger. Idag är det utbildning som gäller.

Mats Hassbring är lärare på Rinmangymnasiet och klassföreståndare för SMSE. Hela hans gestalt utstrålar entusiasm. Att han är populär bland eleverna råder det knappast någon tvekan om. Han är ”tjenis” och ”tjaba” med alla verkar det som när vi går runt i de typiska skolkorridorerna på Rinmangymnasiet.

Han berättar hur det gick till när det en dag satt sexton skoltrötta elever framför honom i klassrummet. Elever som inte ville bli städare, elever som inte ville bli någonting.

— De blir så förvånade när man bryr sig om dem. Det har ingen från skolan tidigare gjort. Vi ger dem det värde de är värda.

Efter att eleverna varit ute på sin första praktiktid i höstas fick de fylla i en enkät om utbildningen. Det visade sig att praktiken hade gett en annan insikt om arbetslivet. Många av eleverna kände sig uppfylla och entusiastiska.

— Man tror att det ska vara världens skitjobb, men det är det inte, säger Dennis Lech, 17 år gammal. Man lär sig att städa på riktigt.

Mycket på SMSE handlar om att stärka självkänslan hos eleverna, det som lite slängigt brukar kallas ”den social biten”.

Men förutom att ge eleverna en naturlig värdighet och självkänsla, handlar läraren Mats Hassbrings jobb om att omvärdera städarens yrkesroll. Han vill inte att de ska kallas städare, utan använder istället termen ”multiservicetekniker”. Det handlar om att ge en bred utbildning där eleverna inte bara ska kunna behärska hygien och renhållning utan också köksarbete och vaktmästeri.

— Det ska inte vara att man bara svabbar. De här eleverna ska kunna såväl reception och vaktmästeri som köksarbete. Det kommer ge yrket en högre status och ge mer pengar, tror Mats.

Och genom att eleverna får en bred men ändå yrkesspecifik utbildning menar Mats Hassbring att framtidsutsikterna är goda. Denna ljusa bild av framtiden delar han med eleverna. Som till skillnad från många av sina skolkompisar på andra program kan säga ”vi kommer att få jobb”.

— Vi blir inte bara städerskor. Och vi får ju i alla fall jobb efteråt, säger Elene Wiklander och tycker att fördelarna överväger programmets stora nackdel. En nackdel hon delar med alla sina klasskompisar: Föräldrarna har ju alla argument på sin sida när de säger åt Elene och de andra att de ska städa hemma.

Utbildningen har fått SRY-priset ”Äpplet”. SRY är Städ- och rengöringsbranschens yrkesnämnd.