Den egna insatsen blir allt viktigare för hälsan. Man skall lära sig hantera smärtan genom att förändra saker i sin livsstil som gör att man får ont i ryggen. Det berättar docent Irene Jensen, medicine doktor i beteendevetenskap som forskar på Personskadepreventionen vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm.

Hon var med om att göra en stor undersökning, HUR-projektet, där ett antal personer mellan 18 och 60 år som var sjukskrivna för ryggbesvär fick pröva olika behandlingar.

Bäst resultat gav en kombination av individuell träning, kognitiv terapi och anpassning av arbetsplatsen.

Sämst gav överraskande nog ett program med tonvikt på behandling av rörelseorganen. Personalen bestod av bland annat läkare och sjukgymnast med ortopedmedicinsk specialitet. Enbart kognitiv terapi ledd av psykolog hjälpte många kvinnor. Männen var mer skeptiska: ”inte är väl värkande rygg en psykisk sjukdom?”.

Alla program var bättre än ingenting. Men med det bästa programmet minskade man på lång sikt förtidspensioneringarna med 20 procent. De flesta gick tillbaka till jobbet i någon utsträckning.

Men blev alla dessa människor som gick tillbaka till jobbet verkligen smärtfria, eller jobbar de ändå?

— Ja, rörligheten ökade, smärtan minskade. Det är säkerställt. Håller du dig rörlig stelnar du inte till. I och med det kommer smärtan successivt att minska, säger Irene Jensen. Är man sjukskriven för ryggont ska man absolut inte lägga sig ner. Man ska åtminstone försöka ta promenader.

Anledningen till att beteendeterapi blir en allt vanligare behandlingsform är dels att den ger snabb effekt, och dels att den inte upplevs som något konstigt. Terapeuten lär ut hur man hanterar sitt liv på ett bra sätt utan att rota i patientens inre.

Även om sjukgymnastik, naprapati och kiropraktik inte visade sig ha någon varaktig effekt anser ändå Irene Jensen att dessa behandlingar kan vara bra i det individuella fallet. De kan vara ett sätt att komma igång när man har fått ont i ryggen.

Häpnadsväckande nog visar forskningen inte att vältränade personer skulle klara sig bättre från ryggbesvär än otränade. Fetma och orörlighet är inte heller någon fastställd riskfaktor.

—Men eftersom det hjälper att hålla sig igång när man väl fått ont så är det troligt att det inte är fel att försöka hålla sig i normal form, säger Irene Jensen.

Malin Josephson, också hon beteendevetare vid KI, har tittat närmare på vad som kan förebygga ryggbesvär. I sin doktorsavhandling har hon jämfört resultaten i tre undersökningar om ryggbesvär: två med vårdpersonal och en med alla som sökte för nya ryggbesvär under en period i Norrtälje.

Det visade sig att varken träning på arbetstid eller kurser i lyftteknik gav någon påvisbar effekt på hur många som fick ont i ryggen.

Även om vårdarbetarna är överrepresenterade i arbetsskadestatistiken var det inte fler vårdarbetare som sökte för ryggbesvär jämfört med andra yrken med samma utbildningsnivå.

— Man kan spekulera i varför. De kanske har gett upp och går med sitt ryggont. De kanske vet att läkarna inte kan göra så mycket, så de söker inte, säger Malin Josephson.

Det är viktigt att skilja på varför man får ont i ryggen och varför man fortsätter att ha det. Man kan till exempel förlyfta sig hemma men det är faktorer på jobbet som vidmakthåller smärtan.

Man vet inte vem som får ont i ryggen men det finns ett antal riskfaktorer. Dit hör tunga lyft, att jobba mycket med framåtböjd rygg och att jobba med maskiner eller fordon som vibrerar.

Många som jobbar i kommuner och landsting är medelålders kvinnor som började jobba när offentliga sektorn byggdes ut. De har varit med hela tiden och är slitna nu. Sjukskrivningarna ökar, det talar för att utvecklingen inte går åt rätt håll, menar Malin Josehpson.

Det är viktigt att få planera sitt jobb. Att ha tid att prata med sin arbetskamrat om hur hon brukar göra. Med stor patientgenomströmning känner man inte alltid patienten och vet hur mycket hon kan hjälpa till när man lyfter.

När det gäller orsak och verkan pekar Malin Josephson liksom Irene Jensen på att man måste titta på den totala arbetsmiljön både hemma och på jobbet. Det behöver inte vara en faktor utan flera kan samverka till att ge problem med ryggen. Forskningen tyder på att man klarar perioder av hård ansträngning bara man får ta igen sig ordentligt efteråt. Att man inte ständigt måste gå på högvarv.

Ordlista:

Kognitiv terapi: Syftar till att ändra ett felaktigt sätt att tänka och agera. Ges av psykolog med beteendemedicinsk inriktning.

Kiropraktik: Manuell teknik för att förebygga och behandla besvär i rörelseapparaten.

HUR-projektet: Forskningsprojekt om ryggont, hjärt/kärlsjukdomar och astma vid sektionen för personskadeprevention vid Karolinska Institutet i Stockholm. Projektet har finansierats av försäkringsbolagen AMF och SPP.