Inger Johnsson ställer sig stadigt med en axelbredd mellan fötterna och greppar ölbacken på det sätt hon har lärt sig. Jo, det gick bra men bättre kan det bli. Ergonom Lars-Åke Albecker visar varför det ligger en matta i bakluckan i ergonomisalens övningsbil. Låter man backen glida ner i backluckan på mattan avlastas ryggen ännu mer.

Inger Johnsson är undersköterska i hemtjänsten i Västerås. Tiden innan hon kom till Rygginstitutet i Ladvik utanför Vaxholm kunde hon bara jobba 25 procent på grund av sin onda rygg. Tidigare har hon varit sjukskriven både på hel- och halvtid. Inger är 51 år, hennes diagnos är åldersförändringar.

Det är sista veckan för Inger på Ladviks kursgård. Under fyra veckor har hon gått igenom ”Work hardening”, det behandlingsprogram som forskarna på Karolinska Institutet anser ger störst utsikter för att rehabilitera människor med ryggbesvär.

Inger tycker att hon har mindre ont än när hon kom hit och hoppas kunna börja jobba igen. Kanske inte i hemtjänsten men gärna med gamla.

Gör hon rätt automatiskt efter den här fyraveckorskursen?

— Nja, inte alltid. Men jag märkte när jag skulle skrapa rutorna på bilen att jag utan att tänka på det bytte fot i stället för att sträcka mig som man brukar göra, säger Inger.

Av de 14 kursdeltagarna på Ladvik är två till kommunalare: Ditte Edelberg, barnskötare, 32 år och Marion Lindén, bussförare, snart 60 år. Ditte är diskbråcks- och stelopererad och sjukskriven sedan 1992. Marion har varit sjukskriven i ett år för förslitningsskador i nacke och skuldror. De säger båda att de har mer ont nu än när de kom. Ändå ser de glada och avslappnade ut och tror sig om att kunna jobba igen. Inte med småbarn och buss precis, men med något annat.

— Jag har lärt mig hur jag ska hantera smärtan, säger Marion.

Platschefen, Madeleine Nyman, berättar att ”Work-hardening” är indelat i tre delar där sjukgymnastiken är den viktigaste. Man tillämpar ”Mc Kenzie-metoden” som går ut på att lära sig vad som händer i ryggens diskar när man rör sig.

— Ryggont kan också bero på dålig hållning. Ändrar man då sin sittställning så får man inte det trycket på diskskivan.

De två andra delarna i programmet är arbetsteknik samt ”livsstil och friskvård” som bland annat innefattar mental träning och avslappning.
Det gäller att lära sig tänka på ett nytt sätt och inte vara så rädd för smärtan. Många som kommer hit har haft ont i flera år och varit orörliga under den tiden, berättar Madeleine Nyman.

— Då är det klart att det känns när man börjar träna. Men man känner sig tryggare när man vågar röra på sig.

Med sig efter de fyra veckorna får man ett individuellt träningsprogram att göra hemma. Under ett halvår fram till en uppföljningsvecka kan man få råd och hjälp från personalen på Ladvik.

De som går programmet har olika grader av besvär. En del har kunnat jobba med sitt ryggont och är här i förebyggande syfte.

Lars-Åke Albecker åker ut till dem som återgått i arbete, tittar på arbetsplatsen och föreslår lämpliga hjälpmedel. Fundamentala redskap som en arbetsstol till exempel kan bekostas av försäkringskassan. Andra hjälpmedel får arbetsgivaren betala.

Fotnot:
Rygginstitutet i Ladvik har Mellansverige som upptagningsområde. Samma program finns i Luleå, Sundsvall och Växjö. Man remitteras hit av läkare, arbetsgivare, försäkringskassa eller arbetsförmedling.