Många gånger vet man inte vad det är som gör ont. Orsaken till smärtan syns sällan på röntgen. Till de ospecificerade besvären hör bland annat ryggskott, Ischias och myalgi eller ”spänningsvärk”. Specificerade besvär som diskbråck, som uppstår när en disk går sönder och det blir tryck på en nervrot, är lättare att behandla.

— Diskbråck opereras ofta och de flesta blir bra. Blir man inte det var diagnosen fel från början, säger Bodil Heijbel.

Den som kommer till doktorn med akut ryggskott och som inte har haft ont tidigare har en god prognos. Då gäller värme, vila och smärtstillande medel tills det värsta är över. Det är inte farligt att röra på sig men det är inte alltid det går.

Sämre prognos har den som gått länge med ryggbesvär och har klarat att jobba. Besvären kommer med tätare och tätare intervall och blir till slut kroniska.

— Smärtstillande tabletter har sämre effekt på kroniska smärtor. Man är känslig för belastning och tål heller inte så mycket träning, säger Bodil Heijbel.

Ett problem är att det ofta tar alldeles för lång tid innan patienterna får rehabilitering. En bättre samverkan mellan sjukvård, försäkringskassa och arbetsgivare skulle behövas, anser Bodil Heijbel. Som patient ska man också trycka på för att få rehabilitering. Dagens väntetider är inte bra.

Några vetenskapliga bevis för att sjukgymnastik och kiropraktik hjälper på sikt finns inte. I sin praktik har dock Bodil Heijbel sett hur svåra fall har fått god hjälp i flera år av duktiga kiropraktorer och sjukgymnaster.

Från att ha arbetat med patienter ska Bodil Heijbel nu börja forska vid Karolinska Institutet och bland annat försöka ta reda på vilka behandlingar som verkligen hjälper.
— Vi ska försöka hitta sätt så att folk kan jobba, helst till pensionsåldern, säger hon.