Det råder ett bedrägligt vinterlugn i Ljungskile. För i samlingssalen i folkhögskolan, döpt efter den psalmdiktande Grundtwig, genljuder det av sensuella salsarytmer och klapprande fötter som tränar mambosteget, grunden i salsa.

Mannen börjar framåt: Vänster fram, höger tramp, vänster bak…

Hon börjar bakåt: höger bak, vänster tramp, höger fram. Helst ska man ha små kickar ”på väg” mot steget, röra foten utåt i halvcirkel och kicka till utåt. Samt få litet gung i vanligtvis stela höfter — annars är det inte salsa.

Huascar Saavedras röst är lika taktfast som hans steg, när han ropar ut salsastegen i mikrofonen. Han vickar smidigt och elegant på höfterna. Dans är hans stora passion.

Bakom sig har han 20 salsalystna par från 17 till 60 år, som härmar hans rörelser. Stegen ska bli sammanlagt fyra takter. Nu visar han att grundsteget lika gärna kan tas åt sidan eller bakåt. Kan man bara grundstegen utan och innan ska det inte vara svårt att dansa salsa. Men det hjälper om man dansat bugg tidigare. Vanliga buggturer fungerar bra i salsa fast rytmen är litet mer avancerad, som fyra fjärdedelar blandad med valstakt ungefär.

Huascar är helt övertygad om att vi alla har en salsakung eller salsadrottning inom oss och den försöker han locka fram hos oss den här söndagseftermiddagen i Ljungskile. För några stela svenskar finns inte egentligen, enligt honom.

Barnskötare Ulrika Backman har kommit från Uddevalla, för att lära sig dansa. Nu försöker hon följa Huascars steg. Hon ska så småningom bli så bra att hon hittar sin egen stil, Ulrikas egen salsa. Hon kan redan bugga. Det får sedan duga att dansa på Havana Club i Uddevalla tills vidare men hennes mål är att åka till någon festival på Kuba.

Undersköterskan Elaine Karlsson som arbetar på ett äldreboende i Ljungskile tycker att det här är ett bra sätt att koppla av från jobbet. Men det tar ett tag att släppa loss, att hitta rytmen.

Huascar har hjälp av sin syster Susanne Sörensson, som annars brukar vara fotbollsdomare. Hon rör på höfterna och kroppen med en naturlig smidighet som får mig snarast att känna mig som en vaggande anka.

Här ska det dansas litet utmanande med kroppen och inte bara fötterna. Med en god portion tålamod går det att lära sig. Kan man grundstegen är det bara att improvisera. Mannen leder dansen och kvinnan sätter sabor, smak, på den.

Salsa betyder sås på spanska, en mix av olika latinska musikingredienser, en kryddig och sensuell dans.

— Man ska flirta litet med varandra, försöka erövra varandra eller helt enkelt bara dansa, säger Huascar och tillägger att männen ska vara som tuppar.
Det går att utveckla hur många turer som helst. Och vi får lära oss en vuelta, det vill säga en snurr samtidigt som fötterna ska följa med i exakt fyrtakt.

De som går fortsättningskurs lär sig exempelvis en tur som heter att ”stoppa henne”, det vill säga hon börjar snurra ut under armen men stoppas och byter riktning.

Andra turer är armtrassel och huvudrullning.

Huascar, 30 år, var tidigare barnskötare. Han kommer från Bolivia men salsa har han lärt sig i Sverige och sedan även i New York. Nu har han undervisat i salsa i fem år för ABF och han tycker att det är lättare att undervisa svenskar än latinamerikaner i salsadans.

— Det är svårare att lära en gammal hund sitta, säger han och menar att en del latinamerikaner har lärt sig fel sätt att dansa salsa och det är svårt att rätta till.

Nu försöker han lära oss även att dansa merengue, en snabb dans från Dominikanska Republiken. Grundstegen är enkla. Det är bara att gunga en, två, en, två, från ena höften till den andra. Men sedan kommer turerna:

— Gör åtta snabba tramp runt säger han och föreslår att vi sedan ska vicka med höfterna på samma sätt som på den tiden rockringarna var populära.

På frågan varför dansas det så enormt mycket salsa och latinamerikanskt i Sverige just nu, svarar han:

— Det är inne med pardans och det finns ett stort intresse också för Kuba. Många åker dit.

Andra hävdar att salsa är ett verktyg att ta till i svåra stunder som till exempel när man har trasslig ekonomi. Man dansar helt enkelt bort bekymren.

Salsan kan också fylla ett behov som man har inom sig men inte tidigare uttryckt, till exempel känslor och begär som förnekats. I salsan tillåts man att spela ut detta och har också möjlighet att leka med det motsatta könet genom dansen och hålla i varandra, njuta av kroppskontakten till skillnad från discodans.

Salsa kan också ha en läkande kraft. Det finns de som blivit kvitt sina ryggbesvär. Salsa är en bra motionsform. Enligt Inga-Lill Ericsson, som forskat kring salsa, förbränner man lika många kalorier på att dansa som under en rask promenad eller långsam jogging. Man får bättre kontroll över sin kropp eftersom salsan kräver att man koordinerar sina rörelser.

Dessutom lär man känna nya människor. En del av Huascars elever har blivit par för livet.

För Huascar är det bästa med salsan att kunna experimentera och improvisera, att utvecklas hela tiden.

— Den är inte strikt utan en folklig dans, ett sätt att ha kul helt enkelt.
Det sägs att man blir yngre och gladare av att dansa salsa, att den kort sagt förlänger livet.

Hans råd är:
— Våga prova på salsa precis som jag vågade på att lära mig finsk tango.
Huascar har nyss fått en liten dotter, Matilda, tre månader.

Klart hon ska bli en salserita, en liten flicka som älskar att dansa salsa.