Idag finns 540 arbetsförmedlingskontor i landet. Men i AMS rapport spås att fler och fler kommer att söka jobb via internet och så kallade jobbautomater. Då behövs inte alla dagens arbetsförmedlingar, menar verket.

Idag finns arbetsförmedlingskontor i i stort sett varje kommun, och dagens organisation är helt uppbyggd enligt kommungränserna. Enligt det nya förslaget ska antalet arbetsförmedlingar istället anpassas efter landets 80 lokala arbetsmarknadsområden. Den indelningen bygger på att man skall kunna pendla fram och tillbaka till arbetsförmedlingen på en dag.

— Det här beror på den explosion som den nya tekniken innebär, säger Kajsa Lundgren på AMS.

Den nya rapporten föreslår också att de lokala arbetsmarknadsnämnderna omvandlas till rådgivande nämnder. Idag finns sådana nämnder i varje kommun, men enligt förslaget ska de nya nämnderna bli färre och istället grundas på landets 80 arbetsmarknadsområden. .

På det här sättet vill AMS att kommunernas grepp över arbetsmarknadspolitiken ska brytas och att statens styrning ska öka. Målet är bland annat att AMS lättare ska kunna undvika flaskhalsar inom vissa arbetsmarknader.

Förslaget har nu skickats till regeringen som ska komma med reaktioner under våren. Men redan har LO och TCO godkänt förslaget. På Kommunal är man däremot mer kritisk mot den nya reformen och ser flera brister.

— De som behöver mer stöd och hjälp kanske inte kommer att få det, exempelvis de långtidsarbetslösa. I och med att antalet bemannade kontor blir färre försvinner möjligheterna till stöd för många, befarar Christina Zedell, ombudsman på Kommunals förbundskontor.

En annan konsekvens med det nya förslaget är, enligt Zedell, att fackets direkta inflytande minskar i och med att länsarbetsnämnderna görs om till rådgivande nämnder.

Kommunal har skickat ut en förfrågan till förbundets representanter i landets länsarbetsnämnder om vad dessa anser om det nya förslaget, men svaren har ännu inte hunnit sammanställas.