När konsthandlaren Michael (Hugh Grant) friar till Gina (Jeanne Tripplehorn) brister hon i gråt och rusar hem. Michael fattar ingenting och söker upp hennes pappa (James Caan) för en förklaring. Då fattar han. På pappa Franks trattoria fylkas en komplett uppsättning med klassiska maffiatyper. Gina vill inte att hennes älskade ska bli indragen i detta.
Det är förstås precis vad som händer. Plötsligt står Michael tillsammans med sin blivande svärfar och packar in ett lik i plastsäckar. De flesta av filmens komiska effekter bygger på kontrasten mellan den korrekte engelske gentlemannen Michael och de råbarkade maffiatyperna.
Visst är det ganska roligt ibland. Men Hugh Grant är väl träaktig och situationerna lite för krystade för att det ska vara en helt lyckad film.
