Åsa Pravitz vänder sig mot beteckningen ”lyckopiller”. De som blir botade kan förstås känna ett lyckorus. Men man får inga kickar av prozac eller cipramil. Den som inte är deprimerad reagerar inte på medicinen eller känner sig på sin höjd känslomässigt avtrubbad.

Om det finns en överutskrivning tror Åsa Pravitz inte att det är hennes yrkeskår, psykiatrikerna, som står för den. Snarare är det så att många distriktsläkare i dag arbetar under så pressade förhållanden att de inte alltid har tid att göra en ordentlig undersökning.

Själv skriver hon enbart ut SSRI, ”selektiva serotonin-återupptags-hämmare”, på strikta medicinska indikationer och efter en grundlig undersökning. Att försöka lösa sociala problem med hjälp av mediciner anser hon vara helt fel. Det kan snarare hindra människor från att ta itu med sina liv.

– Som läkare måste man ha en fingertoppskänsla för vilka som är hjälpta av det ena eller andra.

Generellt tror Åsa Pravitz att det snarare är för få än för många som får behandling för sina depressioner. Män är den stora problemgruppen. De kommer sent till läkare och med mer dramatiska symptom. Kvinnor har lättare att be om hjälp. Att RFHL, Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare, varnar för SSRI tycker inte Åsa Pravitz är så konstigt. De har ju alla avarter av medicinsk behandling på sitt bord.

SSRI-preparaten har funnits i cirka fem år. De fungerar så att de återställer störd nivå av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Detta antingen störningen beror på en medfödd skada eller på traumatiska händelser i livet.

I boken Lyssna till Prozac skriver Peter Kramer om den ibland diffusa gränsen mellan psykisk sjukdom och personliga egenheter, som exempelvis överkänslighet mot kritik. Han redogör för patienter som korrigerat sin personlighet med hjälp av Prozac och diskuterar etiken i att göra så. Kramer beskriver hur Prozac används som ”stämningshöjare”.
Åsa Pravitz tycker inte att hon har problem med gränsdragning i och med att det finns klara kriterier för vad som är psykisk sjukdom.

– Jag träffar patienter som hela sitt liv legat under en normalnivå när det gäller sinnesstämning. Då hjälper SSRI, säger hon.

Bästa behandlingen mot depression anses numera vara psykoterapi i kombination med SSRI, så kallad integrativ behandling. Men hur många kan få psykoterapi när sjukvården sparar? Ja, det är ett stort problem anser Åsa Pravitz.

SSRI-preparaten hjälper framför allt vid lättare och medelsvåra depressioner. Fördelen med dem framför de gamla preparaten mot depression, de tricykliska medlen, är att de är mindre giftiga. Vid riktigt allvarliga tillstånd använder psykiatrin fortfarande de gamla medlen.
En patient med en akut depression kan vara i för dåligt skick för att var mottaglig för terapi. Då börjar man med att medicinera och kan sedan gå över till psykoterapi.

En normalkur med SSRI är på sex månader. Åsa Pravitz börjar ofta med 10 mg och går upp till maximalt 40 mg om dagen.

– Under de första två veckorna måste man träffa patienten minst en gång i veckan och ha kontinuerlig telefonkontakt, säger Åsa Pravitz.

En del patienter kan till och med behöva läggas in på sjukhus de första veckorna av behandlingen. Medicinen verkar nämligen inte förrän efter den tiden. Innan depressionen släpper lossnar ofta hämningarna. Det kan utlösa självmord hos en person som på grund av depressionen varit hämmad i hela sitt uttryckssätt.

Också avtrappningen är en känslig fas. Den ska ske långsamt under minst fyra veckor. Ibland har Åsa Pravitz patienter slutat tvärt på eget bevåg. Det kan gå bra. Men det kan också orsaka plötsliga återfall i depression.

SSRI är inte beroendeframkallande på så sätt att kroppen kräver högre och högre doser. Däremot kan det bli svårt att klara sig utan medicin för den kroniskt deprimerade som fått smaka på ett normalt liv.

Även om SSRI-preparaten är mindre giftiga än de gamla medicinerna mot depression har vart och ett av dem en lång lista på biverkningar. Det framgår av FASS-katalogen. Bland annat huvudvärk, diarré, sömnstörningar, synrubbningar, ökad eller minskad vikt, minskad sexuell lust och svårigheter att få orgasm. Biverkningarna växlar mellan preparaten. De skiljer också mycket mellan olika patienter. En patient som förlorat sexlusten av Cipramil kan få den tillbaka om man byter till Fontex eller tvärtom.

Ungefär hälften av Åsa Pravitz patienter drabbas av sexstörningar.

– Men ibland kan det vara svårt att skilja ut om de beror på medicinen eller depressionen. En del patienter är så vana vid sänkt lust att de godtar denna biverkning.

På sikt kan det finnas andra biverkningar med SSRI som vi inte känner till i dag. Desto angelägnare att läkarna inte skriver ut dessa mediciner i onödan, anser Åsa Pravitz

Men hon tycker att det är viktigt att komma ihåg att de här preparaten är livräddande för många deprimerade patienter. För henne är det patientens lidande som avgör vilken behandling hon väljer.

Samtalet med patienten är oerhört viktigt, antingen hon skriver ut SSRI eller ej. Patienten måste veta varför hon mår som hon gör. Och läkaren måste få en bild av patientens livssituation för att kunna göra en medicinsk bedömning.

Sök läkare när du har något eller några av dessa symptom:

  • Du har tappat din självaktning. En deprimerad person har alltid sämre självaktning än normalt. En person däremot, som är nedstämd på grund av sorg, har sin självaktning i behåll.
  • Du sover dåligt och vaknar tidigt med ångest.
  • Du har svårt att komma ur sängen på morgonen och klarar inte det du brukar klara. Enkla saker som disk och tvätt är oöverstigliga.
  • Du har påträngande självmordstankar.
  • Du kan inte med tanken påverka hur du mår. Omgivningen säger: ”ta dig i kragen” men du kan inte.
  • Dina anhöriga märker att du tar på dig skuld för sådant som inte har fotfäste i verkligheten.
  • Du tycker inte att någonting är roligt. Du har tappat lusten till det du normalt brukar tycka om att göra.