Det grundläggande i Susanna Ehdins mathållning är att man ska äta mat som är så näringstät och så lite industriellt bearbetad som möjligt. Kött från frigående djur, fisk, bönor, linser, grönsaker, frukt, säd och nötter men inte vitt bröd, charkuterier, socker och läsk. Kallpressad olivolja men inte värmemanipulerat fett som margarin.

Diabetes, migrän, reumatiska sjukdomar, allergier är egentligen symtom på ett för tidigt åldrande på grund av energibrist, hävdar Susanna Ehdin.

Den mat vi äter består till två tredjedelar av tomma kalorier.
Socker beskriver Susanna Ehdin som en skadlig drog, ”lika beroendeframkallande som heroin”. Att dricka mycket läsk och äta mycket godis när man är barn kan bädda för alkohol- och nikotinberoende senare i livet genom att nervbanorna byggs om, hävdar hon med stöd från forskning vid bland annat Göteborgs universitet.

Dagens tonårsflickor får en fjärdedel av energiintaget från kakor, läsk och godis och det är farligt för hälsan.

— Socker är inte oskyldigt utan tvärtom lömskt. Sockret rör om i din kroppsliga biobalans och skapar näringsbrister. Du måste kanske sluta med socker för att få balans, för det kan vara svårt att skära ner bara lite grann. Om man är sockerberoende är det samma som för en alkoholist som inte kan ta ett bara ett glas vin i veckan, säger Susanna Ehdin.

Själv ser Susanna Ehdin frisk, spänstig och energisk ut. Hon äter enligt sin egen hälsofilosofi med bland annat vitkål och morötter varje dag.

— Jag är kroppsligt yngre nu än för tio år sedan, säger hon.

Hennes bok ”Den självläkande människan” har sålt 20 000 exemplar på fem månader. Just nu skriver hon på en ny bok med recept på den goda och nyttiga mat hon äter. Med den vill hon visa att man inte behöver avstå från läcker mat för att hålla sig frisk.

Susanna Ehdin doktorerade i immunologi i Lund 1988 och forskade sedan i USA. Det var där hon började intressera sig för sambanden mellan hjärnan, psyket och immunsystemet. ”Den självläkande människan” handlar inte bara om kosten utan om den helhet som befrämjar hälsan.

När hon föreläste på Hälsomässan i Malmö inledde hon med en stunds avslappning där alla skulle tänka på Qi-punkten strax nedanför naveln.

Allt i boken är inte nytt. Det finns böcker om stress, om motion, om meditation, om mineraler och hälsokost. Det nya är kopplingen mellan konventionell medicin, österländsk filosofi och naturläkeri. Den kritik Susanna Ehdin väntade sig har uteblivit:

— Jag har inte blivit påhoppad, tvärtom har jag fått uppmuntran och glada tillrop från många läkare och från sjukvården. Många går och tänker i de här banorna men det finns inget forum för det. Men nu ska man inrätta ett forskningscentrum för komplementär medicin inom Hälso- och sjukvården, säger hon.

”Functional foods”, till exempel nyponsoppa eller fil där man har man satt till nyttiga magbakterier tycker Susanna Ehdin är bra även om hon i princip är emot tillsatser i mat.

— Surkål är också en ”funcional food”. Ät det varje dag. Tarmfloran blir hälsosam och immunförsvaret stärks.

Hon prövar hela tiden olika teorier på sig själv. Blodgruppsätande, till exempel, den amerikanske naturläkaren Peter D’Adamos teori om hur människor med olika blodgrupper tolererar olika mat. Enligt den har människan under årtusendenas gång anpassat sin mathållning efter var och hur hon lever.

Mjölk- och mjölkprodukter är enligt den teorin alltför svårsmält för 85 procent av Sveriges befolkning, nämligen de som tillhör blodgrupp 0 och A. Blodgrupp 0, jägaren/samlaren, mår bra av att äta kött medan blodgrupp A som utgör 44 procent av befolkningen mår bäst av vegetarisk kost.

— Ren vegankost är bra när man är sjuk, exempelvis vid cancer. Men på sikt blir du näringsmässigt utarmad. Det finns ingen ursprungsbefolkning som är veganer, ja inte ens vegetarianer. Man äter det som finns runtomkring, musslor, rötter, fisk, skaldjur och vilt, säger Susanna Ehdin.

I stort sett äter vi sämre nu än förr, menar Susanna Ehdin. Det beror också på att den moderna maten i så stor utsträckning är kemiskt manipulerad och att jordarna urlakats genom stordrift och konstgödning.

— Vi äter dubbelt så mycket fett som vi gjorde 1860. Och hälften av det fettet är de skadliga, härdade transfetterna. En del människor äter bättre men det stora flertalet tittar på prislappar och köper falukorv som nästan inte innehåller någon näring alls. Ett kvalitetstänkande är på väg men jag är inte säker på att det har kommit så brett ännu.

I boken skriver hon också om hur viktigt det är för hälsan att se till att man varje dag gör något som man blir glad av. Det kan vara att springa en runda, se en rolig film, lyssna på sin älsklingsmusik, älska eller få massage. Var och en måste hitta motivationen till sin livsstil inifrån, anser Susanna Ehdin.

Susanna Ehdin råder den som vill börja leva ett friskare liv att undan för undan ta bort skräpmaten och lägga till nyttiga födoämnen som stöder de goda processerna i kroppen. Sundare matvanor är något man måste vänja sig vid. Det man äter vill kroppen ha, menar Susanna Ehdin.
Det är inte säkert att man direkt känner av den dåliga mat eller det godis man äter. Men börjar man äta rätt så kommer man snart att märka det på hälsan.

Men varför äter man så mycket godis och skräpmat? Nog vet väl de flesta vad som är nyttigt.

— Främst beror det på att skräpmaten är vanebildande, den fungerar som en drog. Men det kan också bero på känslomässiga problem, anser Susanna Ehdin.

— Vi biter ihop om våra känslor i stället för att visa dem. Om du hela tiden stoppar i dig någonting håller du kroppen sysselsatt med att ta hand om det. Näringsbrist gör dessutom att man inte har energi att ta tag i känslomässiga komplex. Människor kan ha ett stort behov av att döva sig så att kroppen inte släpper fram känslor man inte vill ha, säger hon.

Hon tycker sig se att vi nu är på väg in i en ny tidsålder, ett mänskligare samhälle. Folk är trötta på att må dåligt, säger hon.
Människor har fått bättre kunskap och ett större medvetande som konsumenter.

— Unga människor satsar mindre på prestige och materialism än de äldre. Det sker även en revolution i det tysta eftersom kvinnor får komma fram i samhället och många vill ta igen det som flera generationer har missat. Men det handlar lika mycket om att männen bejakar sina känslomässiga sidor. Det handlar om att få ett helare samhälle med helare människor.