Järnjätten handlar om vänskapen mellan en nioårig pojke och en 60 meter hög robot som ramlat ner från rymden.
Filmen har de givna inslagen av spänning och humor. Och det är riktigt rörande när pojken Hogarth ska skydda och gömma den enorma Järnjätten, som beter sig som en tvååring — en hungrig tvååring med aptit på bilar och järnvägsspår…
Men när armén kommer för att ta kål på Järnjätten får man en obehaglig känsla. Att maktens representanter är blixtsnabba att skjuta först och fråga sen är ju tyvärr ingen saga, utan verklighet. Detta ger filmen en bitter eftersmak, och man får hoppas att de små barn som ser filmen inte gör den reflektionen utan bara bryr sig om hur det går för den snälla Järnjätten.
Filmen är tecknad i en blandning av klassisk animation och datoranimation, vilket ibland ger en känsla av platta tecknade figurer som rör sig i en verklig, tredimensionell värld. Men den har några riktigt hisnande kameraåkningar.
Järnjätten är baserad på Ted Hughes barnbok ”Järnmannen”.
