Storsatsningen gav få ungdomsjobb

Kommunal och SKL vill ändå inte kalla satsningen ett fiasko.

– Det beror väl på vilka förväntningar man hade, säger Phia Moberg, förhandlare på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunals ombudsman Ann Georgsson konstaterar att siffrorna inte är i närheten av de tal som den förra regeringen målade upp om totalt 30  000 ungdomsjobb. Redan första året talades det om 6  000–7  000 jobb. Men även hon tycker det är för tidigt att döma ut satsningen.

– Fiasko är ett för starkt ord. Det är klart att det vore önskvärt om fler arbetsgivare såg det här som en enorm möjlighet att få in fler personer på rätt plats. Men min känsla är att alla parter varit överens om att det här kommer att ta tid, säger hon.

LÄS OCKSÅ: ”Som att springa i ett hamsterhjul”

YA-jobben, yrkesintroduktionsanställningar, var den förra regeringens recept för att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Den nuvarande röd-gröna regeringen har gjort upp med den borgerliga oppositionen om att också använda YA-jobben som ett sätt att slussa in nyanlända flyktingar snabbt på arbetsmarknaden. Hur det ska gå till ska utredas (läs mer här).

Enligt de allra senaste siffrorna från arbetsförmedlingen är 1  150 ungdomar upp till 25 år just nu på så kallade yrkesintroduktionsplatser i landet, där de jobbar 75 procent med 75 procent av lägstalön och har 25 procent utbildning. 128 av de platserna finns i kommuner och landsting. Dessutom finns ytterligare 5 jobb på något av Kommunals övriga avtalsområden. Slår man ihop siffrorna med de som fick de här jobben förra året, när det startade blir det totalt 1  674 ungdomsjobb, varav 236 i kommuner och landsting på de två åren.

– Det finns många kommuner som tecknat lokala kollektivavtal men som ännu inte börjat anställa. Så på sikt är det kanske fler som tänker sig att de ska komma igång, säger Phia Moberg.

Enligt Kommunal finns det nu 38 lokala avtal om yrkesintroduktion. Majoriteten, 23 stycken, gäller BUI-avtal som vänder sig till färdigutbildade undersköterskor. Övriga gäller den andra varianten BAL som vänder sig till arbetslösa.

Det finns flera orsaker till att det blivit så pass få jobb, enligt Kommunals Ann Georgsson. Delvis kan det vara en resursfråga, säger hon. 

– Kommunal och SKL ser det här som ett nytt sätt att rekrytera personal på. Sen finns den andra synen på det som en arbetsmarknadsåtgärd och det finns en konflikt inbyggt i det.

Enligt Phia Moberg på SKL kan det också vara så att det stora behovet ännu inte uppstått i kommuner och landsting. 

Av de 128 nya platserna i kommuner och landsting i år, är det 8 undersköterskor som har BUI-platser.