”Är det lägsta pris har vi inte en chans”

I slutet av november ska riksdagen rösta om regeringens förslag om nya upphandlingsregler. Alliansen och SD, som tillsammans har majoritet i riksdagen, tänker stoppa förslaget. Arbetsgiv­arna i Svenskt Näringsliv säger också nej, det gäller inte minst Almega som organiserar tjänsteföretag.

Rengörare Näslund är en del av Almega. Företaget som har 450 anställda har kollektivavtal med Kommunal. Sunny Quddus berättar att det är i det närmaste omöjligt för ett företag med kollektivavtal att konkurrera om städupphandlingar.

– Är det lägsta pris som gäller har vi inte en chans. Nu börjar kommuner kräva ett lägsta timpris som motsvarar de lägsta lön­erna i avtalet, 220–230 kronor i timmen med olika tillägg. Men våra städare tjänar mer än lägsta lön, de har arbetat i flera år och är kvalificerade med ISO-certifikat.

Rengörare Näslund har avstått från att lämna anbud på grund av att företaget ändå inte kan vinna i konkurrensen med städföretag som inte har kollektivavtal och som erbjuder sin personal sämre villkor.

LÄS MER: Salem går emot partiledningen

I några upphandlingar har kommuner begärt ett timpris som ligger i nivå med vad arbetskraftskostnaden är för Rengörare Näslund och andra företag med villkor enligt kollektivavtal, omkring 290 kronor i timmen med olika tillägg.

– Då är det kul. Det måste vara möjligt att göra upphandlingar som ger utrymme för företagen att utvecklas, med satsningar på kvalitet, kompetensutveckling och bra villkor för personalen. Det är ändå våra skattepengar det handlar om, säger Sunny Quddus.

Han förstår inte hur Alliansen och SD kan säga nej till regeringens förslag.

– På sikt är det helt nödvändigt att införa regler i vår bransch som gör att våra före­tag ska kunna utvecklas.

LÄS MER: Jurist: ”Kommunal borde ha gjort mer”

Regeringen föreslår bland annat att kommuner, landsting och andra myndigheter som upphandlar i vissa fall måste ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor när det gäller lägsta lön, semester och arbetstid.

Det kan gälla vid upphandling av städning och färdtjänst, där myndigheten bedömer att det finns risk för social dumpning på grund av att företag inte har schysta villkor för personalen. I alla andra fall blir det precis som i dag, det blir frivilligt för myndigheter att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor när det gäller lägsta lön, semester och arbetstid.

Dessutom blir det möjligt men frivilligt att kräva villkor enligt kollektivavtal när det gäller pension och försäkringar. Men kravet får inte utestänga utstationerade företag, som kommer från andra EU-länder. Enligt EU-direktiv behöver de bara betala lägsta lön, semester och arbetstid enligt lag eller kollektivavtal i det land de är verksamma i.

Sunny Quddus tror att regeringens förslag till nya upphandlingsregler på sikt kommer att införas.

– Det är nödvändigt. Men det kanske tar fem till tio år innan Sverige är moget.