Knepen som fixar skiftarbetet

Norrlands universitetssjukhus i Umeå, ett konferensrum mitt ute bland vårdavdelningarna. Forskaren Sofia Westerlund har bullat upp med sallader, smörgåsar och dricka. Att hålla kursen om skiftarbete under lunchtid är nödvändigt för att folk ska hinna komma, men Sofia vet ändå inte hur många som kan komma i dag.

Ett par minuter efter utsatt tid sitter i alla fall åtta personer vid bordet med varsin sallad, de är sjuksköterskor och undersköterskor från de närmaste avdelningarna.

–  I dag ska vi prata om återhämtning och återhämtningens betydelse, inleder Sofia Westerlund.

Sofia Westerlund

Hon berättar om vad som händer vid återhämtning, till exempel att blodtrycket sänks och immunförsvaret aktiveras. Och hon ger handfasta tips på hur man ska bli utvilad i olika situationer: ”Ta gärna en tupplur före nattpasset! Men ta inte en tupplur efter ett dagpass, då kan det bli svårt att sova på natten!”

Detta är andra delen i en serie på fyra föreläsningar, som alla handlar om hur man ska göra för att må bra när man arbetar oregelbundna arbetstider. Hur ställer man om mellan natt- och dagarbete? Hur lyckas man somna när man ska upp i ottan? Vad ska man äta – och när?

Första föreläsningen handlade om kopplingen mellan skiftarbete, schema­läggning och hälsa. De som var där fick råd om hur man lägger ett schema som är långsiktigt hållbart utifrån ett hälsoperspektiv. Vid diskussionen efter dagens kurs visar det sig att flera redan har tagit till sig råden de fick då.

–  Jag lägger schemat annorlunda än jag gjort ­tidigare, säger undersköterskan Anneli Lindmark.

Camilla Ljung, som sitter i schema­gruppen, nickar instämmande. Hon kan se att fler har börjat tänka på hälsan när de lägger sitt schema.

–  Nu vågar folk prova nya strategier, ­säger Camilla Ljung.

Alla här har verksamhetsanpassat önske­schema, eller Time Care-modellen som det ofta kallas. De får lägga sitt schema med de arbetspass de helst vill ha, sedan anpassas önskemålen efter arbetsplatsens behov och kollegernas önskemål. Alla ska kunna jobba dag, kväll och natt.

Grafik: Elin Steen

De fyra undersköterskor som är med på kursen gillar modellen, och säger att de för det mesta får de arbetstider de har önskat sig.

Anneli Lindmark visar sitt schema som gäller för den här månaden, ett schema som hon lade före första föreläsningen. Det är inte ett särskilt hälsosamt schema. I början av månaden har hon lagt ut sjok med sex arbetspass i rad och bara enstaka lediga dagar. I slutet av månaden finns belöningen – två längre ledigheter på fyra dagar.

Flera gånger har hon ett kvällspass följt av ett dagpass. Den kombinationen är inte är så bra, eftersom det bara är drygt nio timmar mellan passen och svårt att hinna sova så mycket som man behöver.

Anneli Lindmark berättar att nästa månads ­schema­ ser annorlunda ut. Hon har lagt in mer tid för sömn mellan passen och fördelat de lediga dagarna jämnare, så att hon hinner återhämta sig bättre.

Kursen ingår i ett stort forskningsprojekt. Forskarna ska bland annat ta reda på om skiftarbetare mått bättre om de får lära sig hur hälsan påverkas av de oregelbundna arbetstiderna.

Hittills finns inga resultat klara, så man vet inte hur väl det kommer att fungera. Men de fyra undersköterskorna är i alla fall nöjda hittills.

–  Det vore bra om man fick veta det här redan från början, säger Camilla Ljung.

När föreläsningen är slut ber Sofia Westerlund alla som varit med att ta med överblivna lunchlådor till sina arbetskamrater. Sedan tar hon en sallad själv och reflekterar över dagens kurs. Hon håller helt med om att det behövs undervisning om hur skiftarbete påverkar hälsan.

– Jag är av uppfattningen att det ska ingå i grundutbildningen för alla som kan tänkas jobba skift, som sjuksköterskor och undersköterskor. Min erfarenhet är att man inte pratar om det på utbildningarna, säger Sofia Westerlund.

Illustration: Christina Andersson