Region Sörmland ska spara 900 miljoner kronor. Redan i fjol sade regionens politiker att 700 tjänster måste bort, vilket beräknas spara 213 miljoner kronor per år.

Nu är det klart att 131 tjänster ska bort från hälso- och sjukvården. I december väntas ytterligare 60 tjänster kapas och nästa år ser ut att fortsätta i samma spår.

De tjänsterna försvinner

  • 30 undersköterskor
  • 15 medicinska sekreterare
  • 14 sjuksköterskor
  • 9 läkare
  • 4-5 skötare på psykiatriska avdelningen
  • 3 sjukvårdsbiträden
  • Exempel på andra yrken där det varslas: Psykologer, enhetschefer, fysioterapeuter, vaktmästare, bemanningsassistenter.
  • Totalt handlar det om 191 årsarbetare. 131 nu under hösten, ytterligare 60 i december, vilka yrkesgrupper som påverkas är inte klart. Ännu fler tjänster väntas försvinna nästa år.

Nedskärningarna drabbar bland annat psykiatrin och kvinnokliniken. Dessutom finns planer på att stänga en hel rehabiliteringsmedicinsk avdelning där tolv av undersköterskornas tjänster i dag finns. 

Helena Åhlander, skyddsombud och undersköterska på intensivavdelningen (iva) på Nyköpings lasarett tror inte att dessa sparåtgärder kommer att leda till någon ekonomisk vinst – snarare övertid.

– Hos oss finns väldigt få vikarier. Är någon borta så går vi själva in och täcker.

Hon berättar om en stor oro bland kollegorna, hur många funderar över framtiden.

– Det här påverkar vår arbetsmiljö. Ska vi springa ännu fortare? Kommer vi att behöva jobba ännu fler helger? Vem ska täcka all sjukfrånvaro?

På hennes avdelning, iva, har de ännu inte fått besked om direkta uppsägningar. Men alla enheter har stora sparkrav och hos dem finns nu ett förslag om att inte tillsätta ett antal vakanta tjänster.

– Vi är en specialistavdelning och det är inte lätt att skola in någon ny. Det tar lång tid innan man blir en van undersköterska. Här tar det år innan man är varm i kläderna.

”Påverkar arbetsmiljön”

Hälso- och sjukvårdsdirektören Magnus Johansson medger att belastningen ökar på andra delar av verksamheten och att vissa kommer att uppleva en försämring.

Hur ska ni kunna säkerställa en god arbetsmiljö för den personal som blir kvar?

– Här gör vi riskbedömningar av arbetsmiljön för att ta fram åtgärder för att mildra effekten. Men i några fall så kommer det säkert påverka arbetsmiljö eller vårdkapacitet med de förändringar vi gör, säger han.

Bland annat handlar det om att se över vilka arbetsuppgifter de ska göra, om det finns något som går att ta bort eller omfördela för en bättre balans, säger han.

Men Catarina Eriksson avdelningsordförande för Kommunal Öst, tror att det blir väldigt tufft för personalen. Att regionen måste spara förstår hon, men hon anser att det görs på fel sätt.

– Det här kommer att leda till fler arbetsuppgifter för de som är kvar. Arbetsmiljön kommer inte alls att bli bra.

Enligt Magnus Johansson har övertiden minskat under året. Men nu växer oron bland personalen att den ska skjuta i höjden igen – vilket ofta går hand i hand med sjukskrivningar.

– Här gäller det verkligen att man har det här arbetsmiljöarbetet igång ordentligt, med risk- och konsekvensanalyser. Att man verkligen får vara på tårna, säger Catarina Eriksson.

Varsel i flera regioner

Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner, räknar alla landets regioner med underskott i år. Totalt handlar det om minus 12 miljarder kronor.

Värmland och Östergötland har båda varslat om ett stort antal tjänster i år. Hittills har region Värmland kommit med 120 uppsägningar, medan Östergötland så många som 235 tjänster, varav ett 100-tal av dem är Kommunals medlemmar.

Catarina Eriksson, avdelningsordförande i Kommunal Öst, med kort blont hår och neutralt ansiktsuttryck sitter vid ett bord. Hon har på sig en ljusrosa tröja och ett halsband med ett litet hjärtformigt häng.
Catarina Eriksson, avdelningsordförande i Kommunal Öst.

Enligt Catarina Eriksson har arbetsuppgifterna i Östergötland redan ökat och personalen är trött och slutkörd.

Hur de som blir kvar i verksamheterna ska fortsätta orka, det förstår hon inte.

– Den här otillräckligheten gör stor påverkan på personen när man vet att man skulle kunna ha gjort mer, men att det inte går. Man stänger av och blir empatilös – det är väl enda lösningen.

Hela samhället måste ställa om och fundera på vilken välfärd vi egentligen vill ha, och utgå från det, säger Catarina Eriksson.

– Som det ser ut nu så kommer vi inte att kunna hålla i det som vi har haft, det urholkas hela tiden.