En psykiskt sjuk mamma, en bror som missbrukar eller en vuxen son med adhd – anhörigskap kan se olika ut, men många av problemen är gemensamma.

Psykologen Martina Nelson har själv levt som anhörig de senaste åren. Hon har känt oro, skuld, ilska och besvikelse – och hon vet att många har liknande upplevelser.

Därför har hon skrivit boken ”Vem hjälper den som hjälper – att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa” (Bonnier Fakta).

Martina Nelson med långt, vågigt hår som bär en svart polotröja sitter på en träbänk med armarna i kors och har ett svagt leende i ett svagt upplyst rum.
Psykologen Martina Nelson.

Anhöriga gör ett jättejobb

Det är en bok som tröstar och stärker. Martina Nelson betonar att anhöriga gör ett jättejobb och därför ”har rätt” att känna sig utmattade. Och att anhörigas insatser är viktiga, ibland rent av livsavgörande. Det kan vara skönt att höra de dagar man känner sig maktlös och otillräcklig.

Hon ger också råd om hur man kan tänka och handla för att må bättre som anhörig, och därmed kunna ge bättre stöd.

Fotnot: Martina Nelson använder ordet ”anhörig” om den som stöttar någon med psykisk ohälsa, och ”närstående” om den som har psykisk ohälsa. Det gör vi även i denna artikel.

Få tid för dig själv

Se till att få tid för dig själv och dina egna intressen. Du behöver återhämtning för att orka.

Dina känslor är okej

Som anhörig kan du känna skuld över att du mår dåligt, eftersom du upplever att din närståendes problem är så mycket värre. Men du behöver inte framstå som stark och bekymmerslös. Tillåt dig att känna det du känner.

Du kan inte lösa alla problem

Du kan troligen inte lösa alla din närståendes problem. Du kan säga nej ibland och sätta de gränser du behöver. Men det är också okej att vilja göra allt för din närstående – även om andra kanske tycker att du gör för mycket.

Berätta hur du har det

Berätta gärna för vänner hur du har det, och säg också hur du vill bli bemött. Vill du att man frågar hur du har det, eller vill du att de ska bete sig precis som vanligt?

Sök hjälp!

Anhöriggrupper och stödsamtal är alternativ som brukar finnas, bland annat genom kommunen och vårdcentralen. Anhörigas Riksförbund och lokala anhörigföreningar kan ge råd och stöd, bland annat genom Anhöriglinjen, 0200-239500.