Jag har tidigare skrivit på KA kultur att mycket av den bästa och mest relevanta arbetarlitteraturen kommer i poesins form. Ett färskt exempel på detta är ”Före detta fröken” av Elin Johansson. Läraryrket har traditionellt setts som ett medelklassyrke men den synen har förändrats inom yrkeskåren. Som Elin Johansson skriver:

fan

höj inte lärarlönerna

sänk dem

sänk dem riktigt mycket

låt lönerna matcha arbetet

så folk vet

vad de ger sig in i

Att be om sänkta löner kan såklart provocera men det är inget annat än ett rop på hjälp. Från ännu en som bränt ut sig med sitt stora engagemang och lämnat yrket. Det är en skam för Sverige att många av de bästa lärarna lämnar yrket! Likaså att det finns skolor som inga barn vill gå i och som inga lärare vill jobba i.

Läraren förhindrar massaker

Efter att diktjaget avstyrt en planerad skolmassaker tack vare sin lyhördhet och förmåga att knyta an till eleverna, men bekänner att hen blir påverkad av våldet, svarar friskolans VD: du kanske inte passar som lärare.

Den här boken berör oss alla. Och mycket av det som beskrivs är lika relevant i äldreomsorg, förskola, LSS – alla yrken där ni ger så mycket och sällan får lika mycket tillbaka. Där både anställda och elever/brukare/kunder ska vara lönsamma.

det krävs en särskild blick

för att fånga upp

det krävs empati

för att stanna och fråga

det krävs ork

för att agera

stödsystemen fungerar inte

och du går hem med allt

du har fångat upp, frågat om

inte kunnat göra något åt

det är de utan blicken som orkar till pension

du borde kanske lära dig att blunda