Vad betyder det att validera?

SVAR: Att värdera kunskap som en person saknar betyg eller intyg på. Det görs en kartläggning av det du kan och du kan få intyg eller diplom på det. Vill du ha betyg görs också en prövning av det du kan. 

Vad är en kartläggning?

SVAR: Det är det första steget i valideringprocessen. Det kan gå till på olika sätt. Antingen träffar du en studie- och yrkesvägledare eller en speciell valideringslärare som tillsammans med dig går igenom vad du har för kunskaper och kompetens.

Eller så kan du själv få göra en enkät eller självskattning.  Sedan kommer du överens med utbildningsanordnaren om vad som är målet med valideringen och vad som ska valideras. Det kan vara att få betyg i en hel utbildning eller bara i vissa kurser. 

Vad är en prövning?

SVAR: Det kan gå till på olika sätt. Det kan vara ett vanligt skriftligt prov eller att pröva kunskaper praktiskt (som provtagning eller svetsning). Ofta ingår båda. I prövningen testas du på alla betygskriterier i en kurs, klarar du inte alla delar kan du erbjudas kompletterande utbildning i dem.

Går det att validera utan prövning?

SVAR: Ja, det går – då får du ett intyg om vad du kan i stället för betyg. Det är viktigt att tänka på att du oftast måste ha betyg för att exempelvis ansöka om skyddad yrkestitel eller en högskoleutbildning.

Vem utför validering?

SVAR: Det vanliga är att du ska vända dig till kommunens vuxenutbildning. Men ibland händer det att arbetsgivare ordnar möjligheter till validering av olika bristyrken som undersköterska.

Har alla rätt till att validera?

SVAR: Nej, inte till att genomföra hela valideringsprocessen. Du måste först antas av utbildningsanordnaren som validerar. Däremot har alla enligt lag rätt till en kartläggning av sina kunskaper. Möjligheten till validering kan se olika ut i olika kommuner.

Hur lång tid tar det att göra en validering?

SVAR: Det beror på hur mycket du ska validera. 3–5 månader är inte ovanligt, men det kan ta längre tid om du måste göra kompletterande studier. Det beror också på vilka förutsättningar du själv har och vilka resurser utbildningsanordnaren har, säger yrkesvägledaren Nikita Björnebäck i Umeå

– Det snabbaste jag har varit med om är en läkarstudent som validerade alla kurser i vård och omsorgsprogrammet på 1,5 månad. Det var extremt. 

Betyder validering att jag inte behöver studera?

SVAR: Nej, inte alltid. Du testar av dina kunskaper på olika områden (ofta sådant du lärt dig på arbetet). Det du får godkänt i behöver du inte läsa. Men för att få godkänt för en hel kurs kan du vara tvungen att läsa på om det du inte kan eller genomföra komplettande utbildning i delar du inte blivit godkänd i.

Vad kan räknas in i en validering?

SVAR: Allt som du lärt dig. Det spelar ingen roll om det är sådant du lärt dig när du studerat, arbetat eller om du lärt dig saker på annat sätt. Exempelvis kan du räkna in det du lärt dig om du vårdat en anhörig eller är aktiv i en förening på fritiden.

Vad vinner jag på att validera i stället för att läsa en kurs?

SVAR: Ofta går det fortare att få betyg för kurser eller en hel utbildning eftersom du får tillgodoräkna dig kompetens du redan har. 

Validering steg för steg

  1. Du anmäler att du vill göra en kartläggning inför validering (exempelvis till Komvux i din kommun)
  2. Du går igenom (kartlägger) vad du studerat, din yrkeserfarenhet och kunskaper du har från annat håll tillsammans med utbildningsanordnaren.
  3. Ni bestämmer tillsammans vilka kurser du vill validera mot och du ansöker om att göra det hos komvux. Ni bedömer också om det kan finnas saker du måste läsa in för att klara målen ni bestämt.
  4. Du får intyg på det du validerat. Om du vill ha betyg får du göra en prövning på det sätt som skola föreslår, exempelvis ett skriftligt eller praktiskt prov.
  5. Om du klarar provet får du gymnasiepoäng för kurserna du validerat och betyg. 

Källa: Skolverket, Komvux Umeå, Skolinspektionen