På fredagen lämnade Kommunal sina avtalskrav till Sveriges Kommuner och Regioner, SKR samt Sobona. Förhandlingarna om ett nytt avtal för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag startar i början på nästa år.

– Vi vill möta upp många av de delar som vi ser brister i välfärden i dag. Det brister i bemanningen, arbetstider och återhämtning. Där har vi flera krav som vi tycker möter upp det och som vi ser är steg åt rätt håll, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Vilka berörs av förhandlingarna om nytt kollektivavtal med SKR?

Förhandlingarna påverkar löner och villkor för omkring 540 000 personer som är anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag. Det gäller bland annat undersköterskor, barnskötare, elevassistenter, kommunanställda personliga assistenter, stödassistenter, lokalvårdare med flera yrkesgrupper.

Hur ser Kommunals kravlista ut? 

Löner:

Kommunals krav följer LO:s samordning. På stora delar av arbetsmarknaden går man in i det andra avtalsåret 2024, då lönerna enligt det som industrin kom fram till i våras (det så kallade märket) ska öka med 3,3 procent. Därför kräver Kommunal också 3,3 procents löneökning i avtalet med SKR. Vad det innebär i kronor återkommer man till längre fram.

De lägsta lönerna i avtalen vill Kommunal också höja med 3,3 procent.

Man kräver, också enligt märket, en låglönesatsning, som här innebär att när lönepotten ska fastställas lokalt ska alla löner under 28 211 kronor räknas upp till den summan. Det innebär inte att alla löner blir lägst 28 211 kronor men det blir mer pengar till potten.

Inför nästa avtalsrörelse vill Kommunal ha ett helt nytt lönesystem och löneavtal på plats där kopplingen mellan lön och yrkesutveckling och erfarenhet ska göras tydligare. Man vill att en arbetsgrupp jobbar med detta under avtalsperioden.

Redan nu vill man ha ett erfarenhetstillägg i avtalet. Detta finns i några av Kommunals andra avtal och innebär att lönen automatiskt höjs med ett visst belopp efter ett visst antal år i yrket.

Med tanke på att många kommuner och regioner i år varit sena med utbetalning av de nya lönerna vill Kommunal nu ha in ett senaste utbetalningsdatum efter genomförd lönerevision i avtalet.

Ersättningar:

Kommunal kräver höjt OB och andra ersättningar med samma procenttal som lönerna höjs med i avtalet.

Förbundet vill också slopa begreppet fyllnadstid som gäller för deltidsanställda när de arbetar mer tid än sitt ordinarie arbetspass. I stället ska även deltidsanställda få övertidsersättning, anser Kommunal.

Vilka andra krav har Kommunal?

Man går brandmän och LSS-personal till mötes och kräver enklare och mer likvärdig hantering när arbetsgivarna vill ha undantag från kraven om 11 timmars dygnsvila. (se separat artikel)

Och så är det dags för kortare arbetstid, menar Kommunal. Malin Ragnegård säger att det är första gången Kommunal kräver det och att man nu vill ta ett fösta steg mot kongressbeslutet om 30-timmarsvecka.

– Vi vill ha upp frågan på bordet och se var det kan leda någonstans. Vi ser att det kan vara ett bra sätt för välfärdens arbetsgivare att göra sig attraktiva som arbetsgivare, säger hon.

Vet knappt vad grundbemanning är

Förbundet kräver också att kommuner, regioner och kommunala bolag gör kartläggningar av bemanningen.

–  Varken arbetsgivaren eller de som jobbar på arbetsplatsen vet knappt vad grundbemanningen är i dag. Och då blir det också svårt att veta vad man ska kräva. Vi måste få ordning och reda på den frågan, säger Malin Ragnegård.

Kommunal vill också reglera delade turer hårdare genom att det högst får vara en timme mellan två arbetspass.

Alla, oavsett anställningsform, ska omfattas av löneavtalet. I dag gäller löneavtalet inte för timavlönad personal.

Vad säger arbetsgivarna?

Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, är tydlig med att förhandlingarna sker i en tid då läget är tufft ekonomiskt i kommuner och regioner.

– Vi och facken behöver i förhandlingarna fokusera på rätt saker, det är åtgärder för att behålla och rekrytera medarbetare och förbättra arbetsmiljön, säger Jeanette Hedberg.

När det gäller löneökningarna så är ”märket” på 3,3 procent, något som Jeanette Hedberg säger att parterna har att förhålla sig till.

Däremot är inte frågan om arbetstidsförkortning aktuell.

– Jag kan ha förståelse för att man framför ett sådant yrkande, men en arbetstidsförkortning i ett läge där det redan är brist på personal och svårt att rekrytera kommer snarare att öka belastningen på den befintliga personalen, säger Jeanette Hedberg. 

I tidigare avtalsrörelser har arbetsgivarna gärna sett långa avtalsperioder, men utifrån att läget är svårbedömt är en kort avtalsperiod ett möjligt alternativ för SKR.

Kommunals avtalskrav

  • Löneökningar med 3,3 procent.
  • Höjda lägstalöner med 3,3 procent.
  • Höjt OB och andra ersättningar med samma procentsats som löneökningarna.
  • Låglönesatsning.
  • Erfarenhetstillägg som ger lönepåslag efter visst antal år i yrket.
  • Ett datum för när ny lön, efter lokala löneförhandlingar, senast ska betalas ut.
  • Nytt lönesystem efter denna avtalsrörelse. En arbetsgrupp ska ta fram ett sådant.
  • Alla, oavsett anställningsform, ska omfattas av löneavtalet.
  • Slopa fyllnadstid och ge övertidsersättning även till deltidsanställda.
  • Skriftlighetskrav vid lönesamtal som ska skivas under av både anställd och chef.
  • Möjlighet till dygnspass i räddningstjänst utan dispens.
  • Omförhandling av möjligheten till dygnspass inom övrig LSS-verksamhet i bilaga J, så att det blir som för personlig assistans.
  • Arbetstidsförkortning.
  • Det ska vara max en timme mellan två arbetspass vid delade turer.
  • Alla timmar, även jour, ska räknas in i sysselsättningsgraden
  • Tio fridagar per fyraveckorsperiod, ett krav man framför tidigare.
  • Fyra sammanhängande semesterveckor under juni-augusti, även det ett gammalt krav.
  • Krav på årliga bemanningskartläggningar.