”Vi är förbannade på regeringen för vi möter medlemmar i kris”
Det finns bara ett sätt att protestera mot regeringens dumheter om det höjda försörjningskravet – genom ilska. Och vi är förbannade eftersom vi möter medlemmar i kris som inte vet om de får stanna i landet, skriver Ethel Henriksson.
”Jag blir så förbannad!” Kollegan stampar med foten, hytter med näven. Bra! Håll i den känslan. Ilska är en urkraft som vi ska använda oss av när vi protesterar mot ytterliga dumheter som regeringen beslutat.
Nu möter vi oroliga och upprivna medlemmar som efter regeringens nya lag om försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare inte vet om de får stanna i landet, vi möter medlemmar i kris.
Krävs inkomst över 27 300
Regeringen – den uppenbart SD-ledda – har beslutat om nya regler från 1 november kring försörjningskrav för arbetskraftsinvandring.
För att kunna söka, eller förnya, sitt arbetstillstånd krävs nu en inkomst på 27 360 kr. Regeringen menar att den inkomsten ska garantera en god försörjning och ”syfta till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner”.
Stopp! Vi tror inte på klyschor som hänvisar till att regeringens lagändring avser att värna arbetskraftsinvandrarnas situation på arbetsmarknaden. Detta beslut är helt i linje med Tidöavtalets tydliga intention om att minska arbetskraftsinvandringen till lågt betalda yrken, inget annat.
Regeringen får skjuta till medel till kommunerna för höjda löner, eller allra helst lämna för en ny regering
Men oavsett om du hotas av utvisning eller inte så har regeringen visat på vad en inkomst för en god försörjning är. Ska då inte alla ha en god försörjning? Vilka yrkesgrupper ska tvingas ha två eller tre arbeten för att klara sin försörjning? Välfärdsyrken är samhällsbärarande och undervärderade.
Regeringen får skjuta till medel till kommunerna för höjda löner, eller allra helst lämna för en ny regering.
Sämre villkor efter varje som lämnar
I vår kommun cirkulerar rykten om hur många som berörs av de nya reglerna. Är det 97 eller kanske 600 stycken? Svaret är att det är många som berörs eftersom Umeå kommun har en arbetslöshet på runt fyra procent.
Det är oerhört svårt för arbetsgivaren att rekrytera personal framför allt till vård, omsorg och funktionshinderomsorg. Med varje person som lämnar försämras arbetsvillkoren och risken för att än fler byter bransch.
Varför inte gasa för att komma ur den negativa spinn som vi ser? Gör Umeå till en attraktiv kommun med höjda löner och bättre villkor i arbetslivet.
Det handlar om undermålig arbetsmiljö och en välfärd i sank där rop på hjälp ekar obesvarade mellan vita väggar på äldreboendena.
Vi har begärt och inlett förhandling med Umeå kommun utifrån de negativa konsekvenser vi ser som följd av det höjda försörjningskravet. Arbetsgivaren vägrade prata lönejusteringar innan de har utrett hur många det handlar om.
När de har adekvata siffror kan de spå konsekvenser och därefter planera åtgärder. Vårt förslag är att arbetsgivaren agerar proaktivt.
Skräckinjagande exempel
Vi kräver att de medarbetare som upplever ohälsa på grund av situationen med försörjningskravet ska erbjudas företagshälsovård. Att vi löpande ska få information om arbetsgivarens kartläggning av hur många som riskerar att få lämna landet. Förhandlingen återupptas i början av december.
Massförvaring
Om arbetsgivaren skulle fråga oss vilka konsekvenser vi ser med att tappa x antal kollegor kan vi ge mängder av skräckinjagande exempel.
Det handlar om undermålig arbetsmiljö och en välfärd i sank där rop på hjälp ekar obesvarade mellan vita väggar på äldreboendena. Där funktionshindrade återigen blir förpassade till innesittande och barnstugorna blir till massförvaring.
