Fler undersköterskor i kommuner får betalda arbetsskor – men färre barnskötare

Solen skiner över den gamla bruksorten och på fackexpeditionen bjuder Kommunals lokala företrädare Inger Lindberg och Eva Forsberg på wienerkammar och kaffe i röda muggar. Fackets vimpel är solblekt på bordet, men stoltheten är stark. 

Smedjebacken är en av få kommuner som ger fria arbetsskor till de flesta av Kommunals yrkesgrupper.

Tusentals steg på hårda golv

Förutom Inger och Eva som jobbar fackligt sitter också barnskötaren Pia Olsson och undersköterskorna Annelie Vadling runt bordet och efter några minuter hastar undersköterskan Camilla Sandgren in. Hon är stressad, det är ont om folk på korttidsboendet och hon har precis fått veta att hon måste jobba kväll trots att hon egentligen skulle varit ledig.

Camilla berättar att hon hade arbetat inom kommunen i många år när hennes son kom ut på arbetsmarknaden. Hon hade betalat för sina egna skor i alla år, skor som slitits ut av tusentals steg på hårda golv. Sonen fick jobb som elektriker på fabriken Ovako i Smedjebacken. Första dagen fick han ett par rejäla arbetsskor och det var aldrig något snack om att han själv skulle betala för dem. Skorna stod jobbet för.

– Det känns ju lite orättvist kan man tycka, säger Camilla Sandgren och berättar att hon kan gå 10 000 steg på en dag.

Ingen ökning för barnskötare

Arbetsskor för kommunalare i vård och omsorg har diskuterats länge. Och långsamt verkar någonting hända. Vi har för andra gången ställt frågan till kommunernas personalchefer, det visar sig att fler undersköterskor har fria arbetsskor i dag jämfört med för två år sedan. Men för barnskötare har utvecklingen stannat av.

(Texten fortsätter nedan)

---

---

I Smedjebacken fick barnskötarna arbetsskor för ett par år sedan. Barnskötaren Pia Olsson går snart i pension men är ändå nöjd över skorna.

– För fysiskt sett så orkar vi inte. Det är fysiken som tar slut.

Samarbetar med politikerna

På ett sätt minner Smedjebacken om en annan tid. Här fick Socialdemokraterna över 55 procent i senaste kommunvalet och Kommunals påverkan på och samverkan med ”partiet” är stark. När jag ber Annelie Vadling att förklara varför man lyckats så bra med arbetsskor här pekar hon på just detta.

– Vi har ju ett väldigt bra samarbete med politikerna. Jag tror att det är det som gör det.

 – När vi har möten är de inbjudna. Det är väldigt bra, man får träffa dem och är nära dem, det tror jag gör väldigt mycket. Att de får se och höra verkligheten, säger Pia Olsson.

Men det ska också sägas att frågan om arbetsskor inte var en partisplittrande fråga i Smedjebacken. Alla var för, trots en kostnad på ett par hundra tusen kronor årligen.

 – Jag tror att det skulle vara väldigt svårt för något parti att säga att de inte vill att personalen ska ha yrkesskor. I de mansdominerade yrkesgrupperna får man ju skor. Det var lätt att få med alla på tåget, säger Monica Forsgren (S), omsorgsnämndens dåvarande ordförande i Smedjebacken.

Hon lyfter också fram att fria arbetsskor kan göra jobb i vården mer attraktivt.

Ingen förmånsbeskattning

Skatteverket har tidigare flaggat för att arbetsskor behöver förmånsbeskattas. Men i och med att skorna i Smedjebacken endast ska användas på jobbet och att personalen inte får ta hem dem ska man undvika förmånsbeskattningen.

– Det har varit viktigt för oss. Vi ska inte köpa in skor som personalen måste beskatta, då känns det meningslöst, säger Monica Forsgren.

Vissa har kritiserat Kommunal för att driva frågan för hårt och menar att facket i stället borde koncentrera sin kamp på löner och andra arbetsvillkor. Det resonemanget ger inte Inger Lindberg i Smedjebacken mycket för.

­– Det här är väl en arbetsmiljöfråga i allra högsta grad.

– Absolut. Har man inte bra skor får man problem med kroppen, säger Annelie Vadling.

Ministern ratade möte

Även om man har lyckats på flera håll lokalt verkar det svårare att få till nationella regler om arbetsskor. Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård säger att det är ”irriterande” att man inte har kommit längre:

– När vi uppvaktade jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) som har ansvar för arbetsmiljö i regeringen ville hon inte träffas utan hänvisade till en lägre tjänsteperson. Det gör mig både förvånad och besviken.

I en skriftlig kommentar till Kommunalarbetaren hänvisar Paulina Brandberg till Arbetsmiljöverkets rapport där man säger nej till regler om arbetsskor. Verket menar bland annat att sådana föreskrifter skulle vara svåra att tillämpa och kontrollera efterlevnaden av. Brandberg skriver:

”Regeringen har ingen anledning att göra en annan bedömning än Arbetsmiljöverket. Frågan om belastningsskador i arbetslivet är viktig och jag kommer följa det fortsatta arbetet på området.”

”Ont i fötterna”

I Smedjebacken håller hemtjänstundersköterskan Annelie Vadling upp sin mobiltelefon där appen visar att hon gick över 11 000 steg i går.

Hur känns det i kroppen efter en sådan dag?

– Jag hade ganska ont i fötter och ben när jag kom hem kan jag säga. Jag kom hem och lade mig i soffan och upp med fötterna. Det var det första jag gjorde.

---