I går blev det klart vilka krav som kommer att ställas för att få skyddad yrkestitel för undersköterskor. Många medlemmar tycker att föreskrifterna om vad som gäller är snåriga och att det är svårt att förstå vad som gäller för just den utbildning man själv gått.

– Det är svårt att gå ut med information om vad som gäller för alla olika utbildningar som funnits genom åren, och det fungerar nog inte att vara mer detaljerad än Socialstyrelsen är. Visst kan det verka krångligt eftersom utbildningarna haft så stor variation, men det är också bakgrunden till att den här regleringen behövs, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.

Kommunals tips till arbetsgivarna

Att man kan ansöka om den skyddade yrkestiteln först samma dag som regelverket startar kan låta stressigt, men Mari Huupponen har ett tips till de arbetsgivare som funderar över om de kommer att ha någon personal som har rätt att använda titeln undersköterska efter 1 juli:

– Tillsvidareanställ alla undersköterskor som är visstidsanställda! Då har de rätt att använda underskötersketiteln i tio år och det blir ingen brådska med ansökan. Det är en väldigt lätt åtgärd för arbetsgivarna för att skapa lugn och ro. Vi har en extrem undersköterskebrist så det vore smart av dem på flera sätt.

Vad händer den 1 juli?

Alla tillsvidareanställda undersköterskor kan fortsätta använda sin titel (och har tio år på sig att ansöka om skyddad yrkestitel). Det är visstidsanställda undersköterskor som påverkas direkt:

– De kan inte jobba som undersköterskor efter 1 juli och behöver ett nytt anställningsavtal, till exempel med titeln vårdbiträde eller sjukvårdsbiträde fram till dess att deras ansökan är klar. Förhoppningen är att ansökan ska gå fort och jag tror att det kommer att gå väldigt smidigt att få yrkesbeviset för den stora majoriteten. 

Hur påverkas arbetsuppgifter och lön om man inte har rätt att kalla sig undersköterska längre?

– Lönen påverkas inte. De enda arbetsuppgifter som är reglerade enligt lagen är att endast undersköterskor har rätten att vara fast omsorgskontakt. Sedan kan vissa kommuner och arbetsgivare ha differentierade arbetsuppgifter beroende av om man är undersköterska eller vårdbiträde, men det är inget som är reglerat i lag. Om man bara saknar en liten del av den formella kompetensen är det en bra idé att prata med sin arbetsgivare om validering. Jobbar man som undersköterska i dag bör det inte vara problem att bli validerad.

Enligt lagstiftningen ska det tas ut en avgift i samband med ansökan, men vi vill inte att den ska vara hög så att den blir ett hinder för att ansöka.

Mari Huupponen, utredare Kommunal

De närmaste dagarna kommer regeringen och socialdepartementet att presentera vad avgiften blir för att ansöka om yrkesbeviset. Kommunal har under hela processen legat på om att den bör vara så låg som möjligt:

– Enligt lagstiftningen ska det tas ut en avgift i samband med ansökan, men vi vill inte att den ska vara hög så att den blir ett hinder för att ansöka, säger Mari Huupponen.

Sjuksköterskor kan arbeta som undersköterska

För att ansöka om legitimation som sjuksköterska, logoped, dietist, barnmorska och flera andra yrken inom vården är avgiften 870 kronor.

– Det vore helt oacceptabelt!

Det kommer att kosta 320 kronor för undersköterskor att ansöka om yrkesbevis.

Skyddad yrkestitel

Så mycket ska yrkes­beviset kosta

Nyheter

Kommunal är generellt väldigt nöjda över hur kraven för yrkestiteln ser ut. Men de är kritiska till att färdigutbildade sjuksköterskor får rätt till underskötersketiteln.

– De har inte samma utbildningsbakgrund som undersköterskorna och att de ändå ska kunna använda titeln motsätter sig egentligen hela syftet med yrkestiteln: att uppnå en enhetlig utbildningsbakgrund, säger Mari Huupponen.