Har du eller en kollega blivit utsatt – gör så här:

  1. Prata med ditt skyddsombud/arbetsplatsombud om det finns på din arbetsplats och berätta vad som hänt, eller kontakta din lokala facksektion. Det kan vara bra att ha stöd när du går vidare till chef/arbetsgivare.
  2. Anteckna och skriv ned vad som hänt, när och hur.
  3. Kontakta din chef. Ta gärna med ditt fackliga ombud. Är det din chef som har trakasserat dig så kan du vända dig till chefens chef.
  4. Om du inte anser att din chef fullföljer sin skyldighet att utreda: kontakta ditt skyddsombud eller din fackliga sektion.

Det här ska arbetsgivaren/din chef göra:

  1. Utreda: så snart det kommit fram att någon utsatts för sexuella trakasserier.
  2. Erbjuda stöd och hjälp. Det kan vara samtalsstöd via företagshälsovården.
  3. Genomföra åtgärder för att förhindra att trakasserierna fortsätter. Enligt lag ska arbetsgivaren både förebygga och förhindra sexuella trakasserier på ett aktivt och organiserat sätt.
  4. Följa upp att åtgärderna haft effekt.
  5. Göra en arbetsskadeanmälan.
  6. Alla arbetsgivare ska ha rutiner och riktlinjer för hur de ska agera när det sker någon form av sexuella trakasserier.
  7. Arbetsgivaren har också skyldighet att se till att cheferna har utbildning i hur man förebygger och åtgärdar sexuella trakasserier.

Vad gör jag om inte arbetsgivaren genomför en utredning?

SVAR: Arbetsgivaren är skyldig enligt diskrimineringslagen att göra en utredning. Det behövs ingen anmälan, arbetsgivaren ska utreda om något hänt även om det bara finns misstankar eller rykten. Om arbetsgivaren inte utreder – ta kontakt med ditt skyddsombud eller din fackliga sektion så kan de hjälpa dig att prata med arbetsgivaren.

Vem ska göra utredningen?

SVAR: Det kan vara en fördel om arbetsgivaren använder sig av exempelvis företagshälsovården för att göra utredningen, eftersom de är en neutral part.

Hur går utredningen till?

SVAR: Arbetsgivaren eller företagshälsovården ska prata direkt med den som blivit utsatt. Därefter med den som utsatt personen för sexuella trakasserier. Det ska aldrig vara så att de behöver sitta tillsammans, samtalen ska ske var för sig i enrum. Det är också bra att prata med andra anställda på arbetsplatsen, om det finns vittnen.

Källa: Kommunal och Arbetsmiljöverket