Kommunal vill att lägstalönerna höjs – utan att EU lägger sig i
Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog är självkritisk till hur Kommunal lyckats med att de lägsta lönerna höjs i avtalen. Men han är helt emot att EU ska lägga sig i hur löner sätts.
Johan Ingelskog, Kommunal.
De lägsta lönerna i Kommunals avtal ligger nära de gränser som nämns som exempel i EU:s minimilönedirektiv på löner som är för låga. Varför då inte försöka höja de lägsta lönerna med stöd av Bryssel?
– Vi värnar inte om Bryssel utan om medlemmarna. Tanken har aldrig varit att de lägsta löner vi har i våra avtal ska användas. Därför har vi i avtal till exempel med Vårdföretagarna skrivningar om att nyanställda med utbildning aldrig ska kunna hamna på lägstalöner, säger Johan Ingelskog.
Men det vi har sett är att allt fler anställs allt närmre lägstalönerna. Det är därför vi nu prioriterar lägstalönerna i avtalsrörelsen. Men som sagt det gör vi inte på grund av Bryssel eller hot om lagstiftning.
Nej till EU:s direktiv
Men varför har ni lägstalöner om det inte är meningen att någon ska hamna där?
– Du kan ju i vissa situationer, till exempel om du är helt felutbildad eller har varit långtidsarbetslös, kunna hamna på lägstlönerna. I praktiken är det knappt någon som har gjort det.
I praktiken är det knappt någon som har kunnat hamna på lägstalönerna.
– Men nu ser vi som sagt att allt fler hamnar allt närmre lägstlönerna i avtalen trots att vi har skrivningar i många avtal om att nyanställda ska ha samma lön som andra på arbetsplatsen utifrån erfarenhet och utbildning.
Kommunal vill, som övriga LO, försvara den svenska modellen och säger därför nej till EU:s minimilönedirektiv. Varför är det så viktigt att försvara den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar utan inblandning från politikerna?
– Det är inget självändamål att försvara den svenska modellen. Däremot är vår analys att den modellen är det bästa sättet för att få bättre löner och anställningsvillkor för medlemmarna i Kommunal. Det visar också internationella jämförelser.
Om den ena parten blir mycket starkare än den andra, då kan den svenska modellen bli en farlig modell.
– Men den svenska modellen är skör. Den bygger på två jämnstarka parter där fack och arbetsgivare är välorganiserade och har en hög organisationsgrad. Det får inte bli så att den ena parten blir mycket starkare än den andra, då kan den svenska modellen bli en farlig modell.
Täppa till botten
Hur tycker du att Kommunal med denna modell har lyckats med de lägsta lönerna, med tanke på att de ligger nära den grans som har nämnts som riktvärden för EU:s minimilönedirektiv?
– Vi ser behov av att höja lägstalönerna av två skäl. Jag har nämnt att det blir allt vanligare att nyanställda hamnar allt närmare lägstalönerna. Vi har också en stor personalomsättning som gör att vi får en negativ löneglidning, där lönesumman till potten minskar då erfarna med högre lön ersätts av nyanställda med lägre lön.
– Ett sätt att motverka det är med skrivningar om vad nyanställda ska ha för lön men också genom att täppa till i botten vad gäller nivån på lägstlönerna.
– Jag får ändå erkänna att vi inte har prioriterat de lägsta lönerna tillräckligt mycket i Kommunal. Men nu väljer vi att prioritera upp dem i kommande avtalsrörelse. Det klarar vi bättre utan EU:s minimilönedirektiv.
