”Livslönen skiljer 3 miljoner kronor mellan olika LO-yrken”
Skillnaden i livslön mellan en målare och en undersköterska är nästan tre miljoner kronor. Att industrin sätter normen för allas löneökningar är ett stort bekymmer för jämställdheten, skriver Kommunals tidigare ordförande Annelie Nordström.
Vad kan du göra för 2 880 000 kronor? Du kan gå i pension 10 år tidigare, även om det inte är så klokt med tanke på hur det skulle påverka pensionen. Åka jorden runt många gånger, om man inte tänker på miljön. Köpa ett sommarhus på Öland eller lägga in en kontantinsats till ett bekvämt pensionärsboende.
För de flesta är det en rejäl summa pengar.
Stora skillnader mellan kvinnor och män
2 880 000 kronor utgör skillnaden mellan en undersköterskas livslön (40 års förvärvsarbete) och en målares. Hon tjänar i genomsnitt 27 300 kr i månaden på heltidsarbete och han 33 300 kr i månaden. Gör han det för att hans arbetsinsats är viktigare eller för att han jobbar i ett manligt dominerat yrke? Sannolikt det senare om du frågar mig, eller en patient på geriatriken.
Hur blev det så här? Särskilda kvinnolöner (läs lägre) avskaffades på 1960 talet, men skillnaderna mellan manligt dominerade och kvinnligt dominerade yrken är fortfarande stor.
Inflationen före jämställdheten
På sjuttiotalet drog inflationsspiralen i gång, inflationen steg, alla skulle kompenseras med rejält höjda löner varje avtalsrörelse, varpå inflationen steg ytterligare så höll det på i åratal. Alla fokuserade på inflationsbekymret, ingen talade om löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
För att få ett slut på alla år av inflationsspiraler, tecknade parterna inom den internationellt konkurrensutsatta industrin, i slutet av 1990-talet det så kallade industriavtalet. De menade att inga andra på arbetsmarknaden borde teckna avtal på en högre nivå än den de förhandlade fram.
De flesta mansdominerade yrken tjänade väsentligt mer än kvinnodominerade när industriavtalet kom till. Avtalet har sedan bidragit till att konservera skillnaderna.
”Märket” har fört med sig en hel del gott för många anställda som inte av egen kraft skulle kunnat få några löneökningar alls. Men för jämställdheten har det utgjort ett stort bekymmer.
De flesta mansdominerade yrken tjänade väsentligt mer än kvinnodominerade när industriavtalet kom till. Avtalet har sedan bidragit till att konservera skillnaderna. Låt säga att ”märket” blir 2,5 procent. Han med 33 300 kr i månaden får då höja sin lön med 832 kr och hon med en lön på 27 300 får höja sin lön med 682 kr. Vilket innebär att löneskillnaden mellan dessa yrkesgrupper ständigt ökar. Helt orimligt enlig mig.
Många kvinnor är felavlönade
I ganska många år har det ju ändå låtit som om skillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken minskat, hur kommer det sig? I huvudsak handlar det om att förbunden inom TCO kringgår ”märket” och Medlingsinstitutet genom att teckna sifferlösa avtal. Det innebär att de som finns inom bristyrken kan pressa ut mer än ”märket”. Det gör att det ser ut som om skillnaderna minskar mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken, men det minskar inte för de flesta av LO-förbundens kvinnor.
Alla kvinnor är inte felavlönade, men många är det och det gäller att våga lyfta fram dem och satsa på kompetens.
Ändra Medlingsinstitutets uppdrag
Kommunal har varit föredömligt modig med att först lyfta fram undersköterskorna och senare andra yrkesutbildade grupper. Det är rätt väg att gå.
För att de alltför stora löneskillnaderna mellan könen ska kunna förbättras krävs att Medlingsinstitutet får ett rakt uppdrag att bidra. De måste få vara mycket mer flexibla i sina bedömningar av vilka löneökningar som är rimliga för olika grupper.
