Bilden är tydlig. Kurvorna går inte ihop. Den som visar antalet personer som är 65 år eller äldre pekar brant uppåt, samtidigt som kurvan för andelen av kommunernas budgetar som går till äldreomsorgen pekar nedåt. Även om de äldre blir allt friskare kommer många av dem ändå att behöva någon form av äldreomsorg från 80 års ålder. De som är 80 plus kommer att vara nära dubbelt så många år 2040, omkring 900 000, enligt en prognos från Socialstyrelsen.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

För tjugo år sedan användes nästan var fjärde krona till äldreomsorgen, 23,6 procent. I dag har andelen minskat med två procentenheter, i reda pengar är det en stor förändring. Det handlar om en skillnad på 13,5 miljarder kronor – det är lika mycket som det skulle kosta att anställa 31 400 undersköterskor ett år på heltid. 200 av Sveriges 290 kommuner har minskat budgetandelen till äldreomsorgen under de senaste tjugo åren.

Det varierar stort mellan kommunerna när det gäller hur mycket de lägger på sin äldreomsorg.

Motsvarar inte behoven

Skillnaderna beror bland annat på att andelen äldre i kommunerna är olika och att skatteintäkterna ser olika ut. Det är också dyrare med hemtjänst i glesbygdskommuner med stora avstånd än i tätbebyggda storstadskommuner.

Så satsar man på äldreomsorgen i din kommun.

Så satsar din kommun på äldre­omsorgen

Krympande äldreomsorgen

Val 2022

Även om det kan tyckas som att kommuner satsar när de ökar sin budget för äldreomsorgen motsvarar det ofta inte de ökade behoven.

Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin tycker att dagens äldreomsorg är underfinansierad. Han menar att poltikerna måste satsa de resurser som krävs för att klara omsorgen av de äldre. Den viktigaste frågan enligt honom är att få bort underbemanningen.

Torbjörn Dalin, Kommunal.

I dag har 140 000 personer gått ned i tid eller slutat arbeta för att vårda nära anhörig. En förbättrad äldreomsorg skulle göra det lättare för dem att arbeta fler timmar.

Torbjörn Dalin, Kommunal

Torbjörn Dalin menar att det är ekonomiskt möjligt med en sådan satsning. Dels har många kommuner ett stort överskott i sin ekonomi. Och dels tycker han att regeringen bör skjuta till ökade statsbidrag till äldreomsorgen för att stötta fattigare kommuner.

Pengar används fel

Dessutom anser Torbjörn Dalin att rika kommuner i större utsträckning solidariskt ska bidra till fattigare kommuners verksamhet, genom kommunal skatteutjämning. En sådan översyn görs i en nyligen tillsatt utredning som ska komma med förslag till regeringen senast om två år.

Arbetsgivarorganisationen Sverige Kommuner och Regioner, SKR, tycker inte att äldreomsorgen egentligen är underfinansierad. Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom, menar att kommunernas utgifter för äldreomsorg hittills har följt ökningen av antalet äldre över 80 år. Men att pengarna har använts till fel saker, som till ökad administration vilket har minskat den tid som kan användas till omsorg av de äldre.

Annika Wallenskog, SKL.

Om vi ska ha samma personaltäthet som i dag måste en tredjedel av alla som kommer ut på arbetsmarknaden under de kommande åren arbeta inom äldreomsorgen.

Annika Wallenskog, SKR

Den stora utmaningen enligt henne är att klara framtidens äldreomsorg när antalet 80 plus blir allt större.

– Det som kommer att bli svårt är att få tillräckligt med personal. Om vi ska ha samma personaltäthet som i dag måste en tredjedel av alla som kommer ut på arbetsmarknaden under de kommande åren arbeta inom äldreomsorgen.

Förklara för väljarna

Hon tror inte att det är realistiskt att det blir så. Annika Wallenskog tycker att politikerna måste bli tydligare med att förklara för väljarna hur mycket samhället har råd att satsa på äldreomsorgen i framtiden.

Torbjörn Dalin menar att samhället kommer att vinna på att satsa på äldreomsorgen.

– I dag har 140 000 personer gått ned i tid eller slutat arbeta för att vårda nära anhörig. En förbättrad äldreomsorg skulle göra det lättare för dem att arbeta fler timmar. Jag menar att det behövs mer resurser för bland annat bättre bemanning inom äldreomsorgen. Det är en utmaning vi kan klara av.

Källor: Siffrorna om andelen personer äldre än 65 år samt äldreomsorgens del av driftsbudget för riket kommer från Kolada som tar fram statistik åt SKR. Utifrån underlaget har vi räknat fram förändringen från 2002-2020 på riksplanet och per kommun. Uppgiften om ökningen av personer äldre än 80 år kommer från Socialstyrelsen.

I vilket val avgörs frågan om äldreomsorgen?

  • I både i kommunalvalet och riksdagsvalet.
  • De politiker som röstas fram i kommunalvalet bestämmer över hur stor budget som går till äldreomsorgen i din kommun. I kommunen bestäms också hur äldreomsorgen ska organiseras, som bemanning, antal visstidsanställda, heltid, scheman och om det ska vara delade turer.
  • De politiker du röstar fram till riksdag och regering bestämmer över riktade ekonomiska statsbidrag som äldreomsorgslyftet samt nivån på kommunal skatteutjämning där rika kommuner får bidra till att betala för äldreomsorg och annan välfärd i fattigare kommuner. Det är riksdagen som beslutar om lagar. Just nu utreds en äldreomsorgslag.