Gabriella Ekman gick från hemtjänst till rejv

Doften av svett och öl lägger sig som ett moln över publikhavet. Bakom sitt dj-bås höjer ­Gabriella Ekman volymen på musiken. Ett leende letar sig fram i ansiktet medan hon ser ut över publiken. Den ena handen vilar hon på sina hörlurar, som hänger runt halsen. 

 – Det ska finnas en plats att vistas på för alla oavsett vem man är eller vilken musik man gillar, säger Gabriella Ekman. 

Jobbat i hemtjänsten

I flera år jobbade hon inom hemtjänsten i Stockholm. ­Valet att arbeta med äldre låg nära till hands, då ­Gabriella Ekmans mamma också arbetar i branschen. Men redan från en tidig ålder närde hon en annan dröm. Den innehöll ­musik, ljuseffekter och dansande människor. 

 Tillsammans med fyra andra tjejer startade hon dj-kollektivet »Håll käften och dansa«. Sedan dess har Gabriella Ekman blivit ett namn inom klubbvärlden och räknas som en av Stockholms mest profilerade dj:ar.

De senaste sex åren har det gått så pass bra att Gabriella Ekman har kunnat försörja sig på musiken. Framför allt brukar hon spela på nattklubbar. Dock kom den dagen då allt vändes uppochner. Med andra ord coronaviruset. 

 – Det var vi och restaurangerna som försvann allra först från arbetsmarknaden. Det känns även som att vi var de ­sista att komma tillbaka igen, konstaterar Gabriella Ekman. 

Vanligare med skogsrejv

 I takt med att klubbarna stängde tändes flera lysstavar i Stockholms skogsområden. Enligt polisen blev det vanligare med olika skogsrejv. Evenemangen präglas av elektronisk musik och gjorde sin entré i Sverige redan i slutet av 1980-talet. 

 Under sommaren 2020 gjorde polisen tillslag mot vissa av festerna, då det samlades fler än 50 personer. Samtidigt följde andra arrangörer restriktionerna och för dem som jobbade inom nattlivet blev festerna ett ljus i tunneln.

– Det var kanske inte en ekonomisk räddning, men jag fick chansen att vara kreativ igen och det var helt otroligt, säger Gabriella Ekman och tillägger:

– Att få gå ut på en stor äng, med dansande människor, och spela musik är en fantastisk känsla.

Hon tycker att rejvkulturen blev mer inkluderande mot olika typer av människor under pandemin. Förutom elektronisk musik anordnades även kvällar med bland annat popmusik och hiphop. 

– Man är inte välkommen med all typ av musik på klubbarna. Till exempel brukar rasism komma i vägen för svart musik. För det andra är alla gäster inte välkomna i Stockholm, säger Gabriella Ekman och tillägger:

 – Det blev som rejv var från första början. Alltså att det är till för den typen av musik och personer som inte känner sig hemma på andra ställen, säger hon. 

Alternativ till vanliga nattklubbar

 Under hösten har nattklubbarna återigen fått öppna sina dörrar, men ­intresset för rejv är här för att stanna. Det hävdar Anna Gavanas, som är dj och social­antropolog. Hon har skrivit bland annat boken »Från diskofeber till rejvhysteri«.

Enligt Anna Gavanas har många efter­frågat ett alternativ till de traditionella nattklubbarna redan före coronaviruset. 

– Det är delvis en slags retrovåg som har fått ett brett genomslag i takt med att fler generationer växer upp med rejvs. Kulturen har också blivit bredare och i dag finns det många olika typer av musikgenrer som ryms inom rörelsen, säger hon.

I motsats till bland annat nattklubbar är rejv ett fenomen som närs bortom marknaden och staten, tillägger Anna Gavanas. Samtidigt menar hon att den så kallade klubb­döden fortsätter att ticka på, då det är svårt för evenemang som inte räknas som marknadsmässiga att få tag i rymliga lokaler i storstäderna.

Gabriella Ekman har fått flera bokningar på klubbar under hösten, men trots det hoppas hon att rejvkulturen fortsätter att utvecklas. Bland annat genom att välkomna olika människor med olika musiksmak. 

– Jag tror att folk tänker att det inte behövs längre nu när klubbarna har öppnat. Men det är en markant skillnad mellan en nattklubb och ett rejv, säger hon.

Fotnot: Reportaget gjordes innan smittspridningen tog fart och de senaste covid-restriktionerna genomfördes.