Kocken Marie Jägeving Husak, skolvaktmästaren Anders Heinhagen och bussföraren Petri Myllykoski är tre av alla kommunalare som utsätts för faror på jobbet.

Kocken Marie Jägeving Husak, skolvaktmästaren Anders Heinhagen och bussföraren Petri Myllykoski är tre av alla kommunalare som utsätts för faror på jobbet.

Under pandemin har strålkastarljuset riktats mot flera av landets största välfärdsyrken. Här finns människor som jobbar inom sjukvården, sköter om våra barn och städar gemensamma utrymmen. 

Risken för att de råkar ut för en olycka på jobbet är stor, visar KA:s undersökning. Varje år är tusentals välfärdsarbetare med om en olycka som leder till sjukfrånvaro. Det gäller både före och under pandemin, visar statistik från Arbetsmiljöverket.

Dock har vi valt att fokusera på siffrorna för 2019, då senare år är så starkt präglade av coronaviruset. Det året var hot och våld ett vanligt skäl bakom arbetsolyckor inom en mängd branscher, såsom bussförare. Likaså var fallolyckor återkommande. 

Men flera olyckor kunde även kopplas ihop med några av jobbets mest vanliga föremål. Till exempel var fotbollar involverade i olyckor med barnskötare. Samma sak gäller åkgräsklippare för vaktmästare. Bland kökspersonalen skedde flest olyckor med knivar. 

– Det är förskräckligt att människor ska behöva hamna i situationer som gör att de skadas på sina arbetsplatser, säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Risker för arbetsolyckor.

Arbetsolyckor

Så kan du förhindra arbetsolyckor

Arbetsmiljö

Han tror att det finns ett stort mörkertal i statistiken. Dels finns det arbetsgivare som saknar tillräckligt med kunskap om vad som ska rapporteras, dels kan det vara så att många mindre allvarliga händelser inte tas på allvar. 

– Det kan till exempel vara om en kokgryta välter i ett kök och du hinner hoppa undan. Ofta tänker man nog att det gick bra den här gången och att det var jag som slarvade, säger Håkan Olsson och tillägger:

– Trots det är det viktigt att göra ett tillbud, då det kan ske en allvarlig olycka nästa gång. 

Sanningen är att det inte finns en enkel lösning på problemet, enligt Håkan Olsson. Nyckeln till att minska antalet arbetsolyckor är det som många gånger förr har upprepats – ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön och dess risker. 

– Det handlar om att förebygga och riskbedöma vilka situationer som kan uppstå. Nästa del i arbetet är att ha ett fungerande rapporteringssystem om olyckor och tillbud. Detta måste arbetsgivaren lyfta fram, säger Håkan Olsson. 

Malin Ragnegård är ordförande i Kommunal. Hon reagerar starkt på att så många människor inom flera av deras största branscher skadar sig så allvarligt varje år. 

– Det är hemska siffror. De ska inte behöva vara så här höga. Arbetsgivaren kanske inte bedriver ett fullgott systematiskt arbetsmiljöarbete som vi skulle önska. Det är tyvärr inte förvånande, men det är helt oacceptabelt och det här måste faktiskt de som har arbetsmiljöansvaret göra någonting åt. 

Hon tror att en orsak till de höga talen är ekonomisk.

– Det handlar ofta om effekten av alla besparingar som har skett. Det behövs en högre bemanning. Man gör saker för hastigt för att man inte hinner tänka sig för. Man kanske lyfter saker själv i stället för att vara två. Ju mer tid man har desto mindre risk finns det att man skadar sig.

Malin Ragnegård.
Malin Ragnegård.

Vilket är Kommunals ansvar?

– Vi behöver skyddsombud på varenda arbetsplats som kan stötta när man har råkat ut för någonting, men mycket handlar om att jobba förebyggande och hela tiden vara den som ställer krav. Skyddsombudet har ju väldiga mandat att kunna agera.

Men många arbetsplatser saknar ju skyddsombud, är inte det ett misslyckande för Kommunal?

– Jo, det är det. Det är en jätteutmaning och helt livsviktigt att vi ser till att få fler att bli skyddsombud. Men det är också ett väldigt tufft uppdrag att vara skyddsombud. Där måste vi som Kommunal visa att vi ger den kunskap och den uppbackning som behövs.

Kommunalarbetaren har också talat med arbetsgivarsidan. Sveriges Kommuner och Regioners utredare Anders Westlund kommenterar siffrorna så här:

– Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och i det ligger också att förebygga arbetsolycksfall. Det viktiga är att man utreder varje händelse och försöker ta reda på varför det hände, så att man kommer åt orsaken så att man kan förebygga att det inte händer igen. En stor risk i de här branscherna är att man arbetar med levande människor och inte med ting. Det är ett inbyggt riskmoment, den ena situationen är inte den andra lik.

Det här är en arbetsolycka

 Arbetsolyckor är benämningen på olycksfall på arbetet som har lett till sjukfrånvaro.

 Efter en arbetsolycka måste arbetsgivare tillsammans med skyddsombudet utreda bristerna i arbetsmiljön.

 Arbetaren själv behöver inte anmäla arbetsolyckan, men ska rapportera till sin chef som
sedan är skyldig att anmäla.

Exempel på allvarliga arbetsolyckor:

  • Skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen.
  • Skador som orsakar en svår blödning.
  • Svår skada på nerver, muskler eller senor.
  • Skador på inre organ.

Exempel på mindre allvarliga arbetsolyckor:

  • En stukad fot på grund av att man har snubblat.
  • En klämskada.
  • Ont i ryggen efter att man har burit något tungt.
  • En kniv som slinter och orsakar en blödning.

Källa: Arbetsmiljöverket