– Ska Kommunal ställa upp på att ha individuella löner i framtiden så krävs rejäla förbättringar. Det krävs ändringar i de centrala löneavtalen men också hur det fungerar i praktiken där ute. Det är det tydliga budskapet från medlemsundersökningen, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

Medlemsundersökningen, som gjordes förra året, är en del i underlaget inför Kommunals kongress nästa år där en ny lönepolitik ska beslutas. Den är en uppföljning av tidigare undersökningar, den förra gjordes 2011.

Jämfört med 2011 är det en lägre andel nu som anser att det ska vara större inslag av individuell lönesättning i sitt yrke, 48 procent jämfört med 52 procent då.

I en annan fråga som inte ställts i tidigare rapporter instämmer 36 procent i påståendet att individuella löner är bra för verksamheten. En nästan lika stor andel, 34 procent, instämmer inte.

Å andra sidan anser över 80 procent att prestation ska påverka lönen.

– Det är en ganska delad medlemskår. Ungefär 50 procent tycker att individuella löner är bra. Ungefär 50 procent är mer tveksamma, säger Johan Ingelskog.

(Texten fortsätter nedan)

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Undersökningen visar mer tydligt att själva lönemodellen fungerar allt sämre. En lägre andel jämfört med 2011 känner i dag till vilka lönekriterier som gäller. Och antalet lönesamtal tycks ha minskat kraftigt. 38 procent säger att de haft lönesamtal. 2011 var det 75 procent. Detta kan delvis förklaras av att frågorna ställdes under pandemiåret och att det då hade gått lång tid sedan förra lönesamtalet.

– Här finns kanske en felmarginal men även om siffran var 50 procent skulle jag vara lika oroad. Ska man ha individuella löner måste man ligga på att 80–90 procent har lönesamtal, helst alla förstås, säger Johan Ingelskog.

Johan Ingelskog.
Johan Ingelskog.

Borde inte skepsisen mot individuella löner vara ännu större mot bakgrund av hur illa det tycks fungera?

– Jag tror att många medlemmar vill vara med och påverka sin lön individuellt men när de känner att det inte funkar i praktiken så faller hela idén. Att alla skulle ha lika lön upplever jag inte att det finns ett starkt sug efter. Men däremot att kunna vara med och påverka sin lön och man vill ha stöd av Kommunal i det arbetet, säger Johan Ingelskog.

Varför går det åt fel håll med lönekriterier och lönesamtal?

– Jag tror det är tre saker, arbetsgivarna vill centralisera lönebildningen. Det är ofta HR-kontoret som bestämmer lönekriterierna. Då blir det väldigt svårt för den enskilda chefen att förklara kriterierna när de har fått dem ovanifrån. Det andra är en stor omsättning på chefer, den nya chefen vet inte vad jag har gjort men kan heller inte förklara kriterierna. Den tredje aspekten är att det är så slimmat i våra verksamheter så man prioriterar bort lönesamtalen.

(Texten fortsätter nedan)

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Förbundet har hållit cirka hundra workshops och samlat flera hundra förtroendevalda, ombudsmän och löneförhandlare runt om i landet för att diskutera lönepolitiken. Man har förutom individuella löner diskuterat hur Kommunal ska förhålla sig till den så kallade LO-samordningen (gemensamma avtalskrav från alla LO-förbund) och hur man ser på industrinormen (att resultatet av förhandlingarna i industrin styr löneökningarna i övriga avtal på arbetsmarknaden).

Under hösten åker man ut igen och har nu med sig mer konkreta förslag för en ny diskussionsrunda. Till nästa vår vid kongressen ska ett förslag på förändringar ligga på bordet.

Vi kommer behöva skärpa våra krav. Ska Kommunal ställa upp på den här typen av lönesystem, då funkar det inte som det ser ut i dag.

Johan Ingelskog, Kommunal

Bland tänkbara förslag nämner Johan Ingelskog skrivningar i avtal om ökat fackligt inflytande och så kallade stupstockar i avtalen (regler om vad som händer ifall man inte kommer överens lokalt).

– Vi kommer behöva skärpa våra krav. Ska Kommunal ställa upp på den här typen av lönesystem, då funkar det inte som det ser ut i dag.

Johan Ingelskogs företrädare som avtalssekreterare, Lenita Granlund, pratade även hon om skärpningar i avtalen för att få de individuella lönerna att fungera.

– Ja det gjorde hon men det är bara att se sanningen i vitögat, vi har gjort en del framsteg på några kollektivavtal men det räcker inte. Vi kommer behöva se över dem mer på djupet.

Nuvarande lönepolitik har gällt sedan 2013.

Så gjordes löneundersökningen

  • Undersökningen bygger på svar på webben från Kommunals medlemspanel.
  • Enkäten gjordes i september 2020.
  • Totalt svarade 14 223 personer på frågorna, svarsfrekvensen var 48,6 procent.
  • Undersökningen är en uppföljning från tidigare undersökningar 2000, 2002 och 2011.
  • Ekonomen John Lapidus vid Handelshögskolan i Göteborg har tidigare kritiserat metoderna och sättet frågorna ställts på.
    – Jag vet att det varit kritik mot undersökningarna. Men jag tycker de visar att ungefär 50 procent vill ha det och ungefär 50 procent är skeptiska. Jag tycker att vi får fram det, säger Johan Ingelskog om kritiken.