För ett år sedan ändrades heltidsmåttet från 37 timmar till 35 timmar för hemtjänsten på försök. Men bara för den som gick upp från deltid till heltid. Detta har påverkat sjukfrånvaron.

– Korttidsfrånvaron har gått ner, man orkar helt enkelt mer, säger Yvonne Fors, undersköterska och skyddsombud i hemtjänsten.

I dag är sjukfrånvaron i hemtjänsten 0,89 procent, det kan jämföras med särskilda boenden som fortfarande har 37 timmars vecka och en sjukfrånvaro på 8,09 procent, enligt Kommunal. Arbetsgivaren lyfter fram att det inte längre finns långtidssjukskrivna bland hemtjänstpersonalen.

Planer finns även på att införa 35 timmars vecka även på särskilda boenden.

– Vi ser fram emot det, vi tror att vi kan få tillbaka lite arbetslust och bli lika behandlade i kommunen. En ledig dag mer, det lockar ju, säger Anna Daulin, undersköterska och skyddsombud på Antuna som är ett särskilt boende.

Den kortade arbetstiden innebär två timmar mindre per vecka vilket blir en extra fridag på en fyraveckorsperiod. Alltså tio fridagar i stället för nio.

Men på en punkt är Kommunal kritiskt.

– Det gäller bara de som gick upp till heltid. Jag tycker att det skulle gälla alla. Vi har försökt driva det fackligt, säger Annki Stark som är huvudskyddsombud.

I hemtjänsten har 35 timmarsveckan inneburit att fler gått upp till heltid. Yvonne Fors är en av dem, hon har gått från 85 till 100 procent.

– För mig blir det ingen skillnad, förutom en extra ledig dag, säger hon.

Vi jobbar långsiktigt för att få hållbara scheman, det ordet innebär att man ger en förhoppning om något bättre i framtiden, även om det tar tid.

Annki Stark, huvudskyddsombud

35-timmarsveckan infördes samtidigt som Aneby gick över till det som kallas hållbara scheman. Kommunal har satt ned foten för att det inte ska bli den typ av så kallade hälsoscheman som många protesterat mot runt om i landet.

– Vi jobbar långsiktigt för att få hållbara scheman, det ordet innebär att man ger en förhoppning om något bättre i framtiden, även om det tar tid, säger Annki Stark.

Här lyfter hon fram att hemtjänsten inte längre har delade turer och tio lediga dagar i stället för nio på en fyraveckorsperiod. Men på minuskontot finns arbete varannan helg i stället för två av fem och att kvällspass som följs av dagpass (ryggpass) fortfarande finns kvar.

– Det är inte roligt att gå till klockan 22 och sedan börja klockan 7.30, säger Yvonne Fors.

När arbetstiderna förändrades organiserades också hemtjänsten om och de anställda kunde välja inriktning, till exempel demens eller larm. Grupperna och de geografiska områdena blev mindre.

– 95 procent av kollegorna tycker att detta är positivt, säger Yvonne Fors.

Vi jobbar mot heltid som norm, då måste man hitta något som gör det attraktivt att jobba heltid. Man måste orka jobba heltid också.

Elin Joelsson, tidigare enhetschef för hemtjänsten i Aneby

Elin Joelsson var enhetschef för hemtjänsten i Aneby när arbetstiden kortades.

– Det här var ett sätt att få fler att jobba heltid. Vi jobbar mot heltid som norm, då måste man hitta något som gör det attraktivt att jobba heltid. Man måste orka jobba heltid också. Det här gjorde att steget inte blev så stort att gå från deltid till heltid, säger Elin Joelsson.

I Aneby är det 50 procent som arbetar heltid inom vård och omsorg, rikssnittet ligger på 56 procent enligt statistikdatabasen Kolada.

När arbetstiden kortades i hemtjänsten gick sex personer upp till heltid. I dag arbetar 24 av 38 heltid i hemtjänsten.

Även de som arbetar natt inom vård och omsorg har fått kortare arbetstid med bibehållen lön. Redan i början på året gick Aneby över till det kortare arbetstidsmåttet för natt på 34,20 timmar per vecka som ska införas 2022 enligt avtalet med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. I Aneby gäller det kortare arbetstidsmåttet för natten oavsett sysselsättningsgrad.