Kommunals ordförande Tobias Baudin säger i Kommunalarbetaren att ”vi får se vad vi kan göra angående schemaläggningen” och vidare ”vi måste ta upp rejäla diskussioner med SKR”. 

Det här är en typ av argumentation vår arbetsgivare har använt i ett år nu.  ”Diskussion” och ”vi får se”. Det är väl knappast så att Kommunal borde använda sig av samma typ av argumentation som motståndaren?

I stället för ”diskussion” och ”vi får se” vill jag se beslut och åtgärder. Till exempel ett totalstopp för Time care i hela landet. 

Ett företag som ägs av riskkapitalbolag tjänar enorma summor på att arbetare inom kvinnodominerande yrken hamnar i händerna på deras system. Vi frigjorde kvinnorna från männen i hemmen, kvinnor tilläts in på arbetsmarknaden och nu, återigen, är arbetare inom kvinnodominerade yrken i händerna i ett system som riskkapitalisterna fått tillåtelse att sälja in. 

Det är ett maktförskjutande iklätt namnet ”hälsoschema”. Hälsoschema för vem? Hälsoschema för vad? som Olof Palme skulle uttryckt det.

Systemet har tillåtits gå före arbetarens frihet.

Sjuksköterskor har samma dilemma. Detta rör inte bara Kommunals medlemmar.  Man låter företag med riskkapitalister i spetsen tjäna stora pengar på dessa områden och låter medlemmarnas frihet stå tillbaka.

Det är ett maktförskjutande iklätt namnet ”hälsoschema”. Hälsoschema för vem? Hälsoschema för vad? som Olof Palme skulle uttryckt det. Hälsosamt för aktiebolagen och kommunerna som får en budget i balans?

Men kalla det inte för hälsoschema för oss. Kalla det för vad det är. Utförsäljning av arbetarnas tid och frihet. Utförsäljning av arbetarnas kroppar och hälsa. Arbetarnas kroppar och hälsar betalar kommunernas budget i balans och ger pengar till företagen.