Kommunalarbetaren ställde en fråga på Facebook: ”Har du möjlighet att byta till svalare arbetskläder om det blir värmebölja i sommar?”

De allra flesta av de drygt 165 som kommenterade svarar nej på den frågan. ”Kläderna andas inte, och är stela. Fastnar på knäna när man böjer sig osv”, skrev undersköterskan Ann-Marie Wonevik som jobbat länge på ett boende som fungerat både som korttidsboende och palliativt boende i Gävle. Det är nu omgjort till demensboende.

– Vi håller till längst ned på botten. Det blir problem med att ha öppet i sommar, vi kommer få stänga och låsa alla fönster, säger hon till KA.

AC:n behöver flyttas och det är oklart hur och när den ska installeras.

Arbetskläderna består av ungefär hälften polyester och hälften bomull. De har bussarong och byxor.

– De är ganska stela. Jag jobbade i kök förut och då hade vi lite mer kräppaktigt material. Det var mycket skönare. Det är bara arbetsterapeuter och sjukgymnaster som får ha t-shirt.

Ann-Marie Wonviks arbetskläder består av bussarong och byxor.

Ann-Marie Wonevik har en autoimmun hudsjukdom och hon tycker att kläderna gör det värre.

– Jag brukar sätta papper under bysten för att få lite mer luft och som jag kan byta, säger Ann-Marie.

Har ni tagit upp problem med arbetskläderna med arbetsgivaren?

– Det gjorde vi nog i början, men vi har gett upp.

– Jag har helt fräckt köpt ett par tunnare byxor som jag tänker använda i sommar vare sig jag får eller inte.

Vad skulle du vilja ändra på?

– Jag skulle vilja ha mer åt kräpp eller bomull. Det kanske blir mer skrynkligt, men hälsan är viktigare än utseendet.


Emelie Lindqvist, undersköterska i hemtjänsten i Falkenberg, beskriver hur man kan bli totalt genomblöt av svett en varm sommar.

– Det gjordes en ny upphandling för ett år sedan och då fick vi arbetskläder i ett material som heter tencel. Vi fick till oss att det skulle kännas vara svalare och luftigare många upplever det tvärtom. Det liksom suger upp fukten och blir väldigt klistrigt mot huden.

Man får tyvärr inte byta hur som helst, har man beställt bussarong ska man ha det. Med en del har fått byta på grund av problem.

Många på Emelie Lindqvists jobb har fått problem som de inte haft tidigare.

– Många upplever problem med svamp i underlivet, men också eksem i bland annat armhålor.

De flesta har bussarong och byxor, men en del har beställt pikétröjor. Av de som haft problem och kunnat byta upplever många att hudproblemen försvinner.

– Man får tyvärr inte byta hur som helst, har man beställt bussarong ska man ha det. Med en del har fått byta på grund av problem.

Emelie Lindqvist och hennes kolleger fick nya arbetskläder i materialet tencel för ett år sedan. De hoppades att det skulle vara ett luftiga material, men det blev tvärtom.

Har ni anmält det som arbetsskada?

– Nej, det har tyvärr kommit in väldigt få.

Hon önskar att de kunde få ha en vanlig bomulls-t-shirt på sommaren, någon form av kortare byxa som andas och arbetsskor. Efter värmeböljan 2018 har de försökt få arbetsgivaren att stå för till exempel vätskeersättning, men fått nej. De har inte heller fått igenom att pausa vissa arbetsuppgifter för att det är varmt.

– Vi har lyft frågan under våren, men vi har bara fått höra: ”det tar vi när det kommer”.

I Emelie Lindqvists grupp besöker man vårdtagare antingen per cykel eller bil.

– Är man riktigt smart klär man sig i en bomulls-t-shirt under bussarongen och så kan man ta av sig bussarongen när man är klar och hänga upp den i bilen på tork med full effekt på AC:n. Det är på den nivån när det är varmt.


Susanne Johnsson jobbar egentligen som kokerska på ett skolkök, men just nu är hon utlånad till ett kök inom äldreomsorgen. För den som hanterar livsmedel ställs det höga hygienkrav. Håret ska skyddas och förutom kockrock som är dubbelknäppt har hon platsförkläde.

Arbetsuppgifterna är matlagning, servering, städ och disk.

– Kläderna är funktionella, men väldigt varma på sommaren. De är täta och en blandning av polyester och bomull. Vi har dubbelknäppta rockar så att vi ska kunna vända sida om man blivit smutsig. Vi har skor med stålhätta och alltid strumpor. Det är väldigt täta kläder och man får svamp och det ena med det tredje.

Tyget gnider mot huden och det blir som brännsår. Mellan brösten, halsen, armhålorna – där blir det friktion.

Vid nära kontakt med de boende har de också visir och munskydd.

– Vi står över varma spisar och ångande grytor. Vi lagar mycket mat med ånga. Det blir värme!

Susanne Johnsson skurar golvet i 25-gradig värme.

Susanne Johnsson beskriver hur hon får skavsår av kläderna.

– Tyget gnider mot huden och det blir som brännsår. Mellan brösten, halsen, armhålorna – där blir det friktion.

Pratar ni om det här kolleger emellan?

– Nej, det är den klädpolicyn vi har, det finns inte så mycket att göra.

Har ni någon dialog med arbetsgivaren?

– Nej, den är nog väldigt låg.


Det finns förstås också kommunalare som är nöjda med arbetskläderna.

Marjut Saarimaa, som jobbar som lokalvårdare i Botkyrka kommun, är en av dem. I hennes arbetslag har personalen en stor uppsättning arbetskläder att välja mellan: byxor, kortbyxor, fleecetröjor och munkjackor på hösten och pikétröjor och t-shirtar när det är varmare.

– Vi har fått välja själva. Arbetskläderna fungerar alldeles utmärkt, säger hon.

– Det är viktigt att man trivs i kläderna och att de följer kroppen. Vi gör en del storstädningar och flyttar möbler och annat som gör att man får böja och vrida sig.

Lokalvårdaren Marjut Saarimaa och hennes kolleger på internservice i Botkyrka.

De kortärmade kläderna är av bomull, vilket uppskattas mycket.

– Polyester funkar inte hos oss. Det blir alldeles för varmt och svettigt och kläderna andas inte.

Hon har möjlighet att styra över arbetet och kan anpassa sig efter solen under arbetsdagen.

– Jag väljer den skuggiga sidan av lokalen. Vi har också möjlighet att ta drickapauser och så, säger Marjut Saarimaa.

Bussföraren Björn Lorentzson, som kör buss för Värmlandstrafiken i Karlstad, trivs också med arbetskläderna.

– Vi har väldigt stor möjlighet att påverka vår klädsel. Det har varit väldigt varmt ett tag, men vi har både kortbyxor och kjolar, pikétröjor och skjortor. Vi har nya fordon, så fläktsystemet fungerar bra också, säger han.

”Jag känner mig stolt. Det är rätt häftigt att köra ett så maffigt fordon. Det är ett stort ansvar”, säger Björn Lorentzon.
Björn Lorentzon.

Ann Georgsson, förbundsombudsman på Kommunal, gör en uppmaning till arbetsgivare.

– Arbetsgivare ska jobba med det här som en arbetsmiljöfråga och se på lösningar. Det är viktigt att utreda vad problem med arbetskläderna beror på: är det tvättprocessen, tvättmedlet eller materialet? Och hur vanligt är problemet? Arbetsgivaren behöver också säkerställa att man får pauser, möjlighet till återhämtning. Att det snabbt går att få i sig vätska och att kanske erbjuda glass och frukt som innehåller mycket vatten.